onsdag 24 oktober 2007

En liten tröst...




In Time of Sorrow

May you see God's light on the path ahead
When the road you walk is dark.
May you always hear,
Even in your hour of sorrow,
The gentle singing of the lark.
When times are hard may hardness
Not turn your heart to stone,
And may you always remember
You do not walk alone.

... blev lite längre mamma-pepp här ikväll... Carolina grät länge länge.. orkar inte skriva... men imorgon är en ny dag... tack alla vänner i världen... för att ni finns.... godnatt...o jag är så trött nu...

16 kommentarer:

  1. Anonym06:19

    Åh som ni borde slippa det här!!! Det är ett så grymt öde. Jag tänker på er båda! Kramar...

    SvaraRadera
  2. Så vackert...
    hoppas att du har sovit gott min vän
    Kramkram

    SvaraRadera
  3. Anonym09:11

    Hoppas att natten varit lugn och att den här onsdagen blir uthärdlig.

    Här på Gotland är det en härligt höstdag med blå himmel och ett underbart solsken. Jag måste nog försöka ta mig en promenad i eftermiddag. Förmiddag tänker jag ägna åt mitt vardagsrum som är utsatt för höststädning.

    Kram Ingrid

    SvaraRadera
  4. Tankar och kramar till dig och Carolina!

    SvaraRadera
  5. Anonym10:10

    All omtanke till dig och din familj Elisabeth. Kramar Om och försöker finnas där hos dig som ett stöd i alla fall i mina tankar.

    SvaraRadera
  6. Anonym11:12

    Så vännen min, du peppar på nätterna och jag på förmiddagarna, i helt olika syften, naturligtvis...

    Jag hoppas att det gick bra och att Carro känner sig bättre till mods nu!

    Jag önskar oxå att även du fick lite peppning efter dessa peptalks så att du inte går och bär på Carros ångest, sorg och säkert oxå ilska, själv!!!

    Stor kram på dig, vännen min!!!

    SvaraRadera
  7. Anonym14:17

    Kramar till er! Livet blir inte alltid som man har tänkt det, och det kan vara rätt hårt ibland...vet inte riktigt vad jag ska säga som tröst..att man kanske växer som människa när man fått uppleva även det svåra här i livet?...
    Hoppas att ni har sovit och att dagen idag blir bra trots allt!
    Tänker på er.

    SvaraRadera
  8. Gråten är viktig - liksom trösten.
    All sorg är svår och när man kommit en bit på väg i sorgen är man ju inte heller samma människa, har inta samma liv - allt blir något annat.

    Ni finns med migi mina tankar.

    SvaraRadera
  9. Anonym15:26

    Ja du Elisabettan, att trösta och prata är kanske det enda nu för dig att göra med din dotter.. annars vet jag inte några råd. Som sagt när man inte är i den situation som du/ni så är det svårt att sätta sig in.
    Kramar om o tänker på er.
    I kväll ska vi besöka mamma i Lund.
    Har pratat med henne idag oxså, men hon är så trött så trött..

    SvaraRadera
  10. Finns med dig o C... o hoppas mina o andras tankar bär er stegvis framåt...
    Så vackra ord o man är aldrig ensam så länge det finns någon som tänker på en...

    Du fick väl mitt mail...
    Varmaste bamsekramen

    SvaraRadera
  11. Anonym21:09

    Många många tankar sänder jag dig.
    Det finns inga ord som räcker men jag kan sitta här med dig en stund, tillsammans.

    SvaraRadera
  12. Tack för din gulliga hälsning. Att du orkar ta dig för att skriva. Tack, tack. Jag har inte sett Halwylska utställningen, men det kanske blir framöver. Nu i helgen ska jag gå med Amber och se på Roslin-utställningen på Nationalmuseum. Det ska bli mycket intresssant. Sköt om dig min vän. Tänker på er. Sänder kramar.

    SvaraRadera
  13. Tänker på er så mycket.
    Jag hoppas ni inte får vänta länge på att få komma till kuratorn?

    SvaraRadera
  14. Anonym22:29

    Svar på min blogg:

    Hej min vän!

    Ja vi har våra dalar och toppar hemma som alla andra *ler*

    DU är så underbart go, tack! *kramar om* dig!
    Jo, ska försöka sätta in några bilder på barnen på högerspalten
    så rart av dig att önska det :D

    Massor med varma kramar
    till dig med!!
    ...från alla oss!

    *Kramar om*

    *************

    Hoppas du får en lugn och fridfull natt, ja att ni alla får det!

    Kram igen!!

    SvaraRadera
  15. Anonym22:31

    Fin bild... gillar när ljuset sträcker sig så där mot betraktaren.

    Kram!

    SvaraRadera
  16. Anonym08:24

    Det är inte lätt att vara tonåring och förlora sin pappa på det viset som din dotter får göra. Jag förstår hennes gråt. Kramar till er båda

    SvaraRadera