Carpe Diem

En dagbok för livet

onsdag 10 februari 2010

Vi plumsar framåt...

Elisabeth kl. 11:32

2 kommentarer:

Pia16:17
En bild kan säga mycket...vilken symbolik du lyckats fånga :)
Kram
SvaraRadera
Svar
Bittan00:17
Å vad jag saknar Hagaparken o Er oxå Kramfrån Götet
SvaraRadera
Svar

Lägg till kommentar

Visa webbversion

Om mig

Elisabeth: Tjej och mamma på snart 50 år... Min man fick i november 2005 diagnosen Alzheimers med stora frontallobsskador!Han var då 49 år. Jag var hemma med honom fram till den 22 januari 2008, som var dagen då han lades in på geriatriken (om det kan du läsa här: http://himlastigen.blogspot.com/2008/01/jag-skriver.html ) Sen kom han inte hem mer.. och idag så befinner han sig på ett särskilt boende för dementa. Så just nu rör sig min blogg om den kaosartade vardag vi lever i! Hur vi försöker hitta ett nytt sätt att leva, i detta väntrum... Men jag skriver om annat också... sådant som är viktigt, och som berör mig på något sätt. Både viktigt, och oviktigt... tokigt, och otokigt. Som livet också ska levas...

Visa hela min profil

Använder Blogger.