söndag 14 oktober 2012

Jag fick kämpa med gråten ett tag...

... nu innan jag skulle gå och lägga mig. Bara för att jag råkade se ett foto på lillmamma. Det är tufft ibland..


kl.

2 kommentarer:

  1. Laila21:36

    Fy vad såna här stunder är jobbiga!
    I Drömmarnas land träffade jag mamma här om natten. Vaknade gråtandes.... Så stark saknad och ingen att vända sig till

    Kram till dig ♥

    SvaraRadera
  2. Elisabeth22:33

    lAILA: Jag förstår precis vad du skriver.. "stark saknad och ingen att vända sig till". Men samtidigt så känner jag ofta mamma så nära, och är det något som stärker mig så är det hur mycket jag känner att hon vill att jag ska ha det bra nu. Jag tror din mamma vill det också för dig, min vän. Varm kram..

    SvaraRadera