När livet ska börja om...

... måste man bestämma vilka skatter man ska ta med sig. 

Idag hittade jag den här... 

Det är svårt. Punkt. Men jag vet också att livet börjar om nu. 

Carolina har en hemlighet. En ny väg för henne. Jag kallar den

för hopp. 

Igår var en betydelsefull dag

Min vackraste skatt...

... bar jag idag i en ICA-påse. 

En risifrutti, en banan och lokaltidningen. 

Påsen vägde guld och jag bar den med största omsorg och försiktighet. 

Som den dyrbaraste skatt på jorden och allt jag har kvar... begravningsannonsen. 

Han hade en brun gammal fotölj...

... en sån där i manchester och med stålrörsben. Han tyckte om att sitta i den. I randig tenniströja, blå jeans och med ett bälte han hade gjort själv så satt han där. Tittade på teven och lät fötterna vila på den lilla pallen av trä. 

Efter en stund så kunde jag se hur huvudet föll ned mot axeln och han somnade mitt i. 

Minnet fladdrade nyss förbi. 

Igår träffade jag prästen. 

En dag i taget...

... i en berg- och dalbana. 

Somliga dagar och stunder är det hotande svårt. 

Andra dagar och stunder är det "Jo, men det går väl det här också". 

"Tiden blir fort gammal i nuet. Det har varit. 

Men i varje morgondag börjar tiden om på nytt. Det kommer att bli."

(Skrev jag en natt när jag behövde hålla hårt i hoppet...)

Idag har jag varit på Fonus

     ( De hade en fin bild på väggen) 

"Är det bara du, eller..." frågade hon när jag kom. 

Jag förstår fortfarande inte varför den frågan berörde mig så starkt. 

"Ja" svarade jag. 

Det gick bra för att det måste. 

Imorgon är det nyårsafton så 

vi fokuserar på det. 

Idag ska jag tömma hans rum

Jag är glad att jag har fina kompisar från jobbet som hjälper mig.