tisdag 30 april 2013

Vi firar Valborg...

... med en nybakad citron- och marängpaj av Carolina. Ha en fin kväll alla...

söndag 28 april 2013

Att våga skriva om sorg...

... kräver myket mod. Har jag det modet nu? Ikväll känns det så, men inorgon kanske det känns annorlunda igen. Ikväll känner jag mig full av tillförsikt och styrka över att våga berätta om allt det där som jag så ofta gömmer mellan "vill inte minnas det" och "vi har haft en bra dag". Men det är nog en bit kvar att gå från känsla till handling, känner jag...

Varför skriver jag inte "idag grät jag nästan hela vägen till jobbet" istället för "jag var lite ledsen imorse". Varför envisas jag hela tiden med att förminska det svåra till ett mindre svårt?  Det blir en  en skev och vinklad bild av sorgen,  och vikten av glädje och fina stunder får inte samma betydelse. Å hur ska jag då, därborta i framtiden, kunna förstå (och minnas), hur mycket de här skratten och fina stunderna verkligen betydde för mig? 

Ångesten, knutarna i magen, gråten i halsen, sveket, ensamheten, döden. Vad är det för farligt att skriva om det?  Visserligen så ligger de här känslorna och tänken väl instoppade i min byrå... men ibland så drar de flyktigt förbi... och än om jag har lite svårt med orden just nu... så kunde jag väl våga skriva... "idag gick jag igenom mammas sista andetag igen" och sedan det viktigaste "vi har haft en fin dag"?

Lite tänk så här mitt i natten... så rätt rörigt  på sina ställen. Men det får vara så då, och kanke ska jag helt enkelt börja på en ny "bok" att skriva i?...


lördag 27 april 2013

Så finns det alltid de...

... som tycker att man ska "gå vidare".
Då brukar jag bara säga att ditt gå vidare är nog inte detsamma som mitt gå vidare.
Ditt gå vidare handlar om att leva som livet levdes innan det svåra. Mitt gå vidare handlar om att lära sig leva med, och efter det svåra.
Den sista meningen tänker jag bara.
För hur skulle hon kunna förstå.. .


Fin fredagkväll... som alltid.
Varma mackor och marianngodis... som alltid det också just nu.
Imorgon leta vårsittningsklänning till Carolina
Gofika på stan... självklart.

Sov gott alla vackra människor därute..

torsdag 25 april 2013

Det finns någe nästan magiskt...

... med drömmar och önskningar. Bara man förstår hur man ska använda dem.

Ikväll sitter jag och planerar in en Stockholmsresa för mig och Carolina, med det fejkade datumet den 10 juli. Med hotell och allt. Vi ska åka ner med nattbussen (och som vanligt ha kaffe och mackor med oss) den 9 juli och vara där i 5 dagar och 4 nätter. 
Jag har inte riktigt bestämt mig för vilket hotell vi ska bo på... men det lutar åt Queens hotell på Drottninggatan eller Rica Hotel Stockholm.
Så ska vi shoppa, gå på Junibacken, gofika överallt, kanske ta en båttur... och köpa SL-kort så att vi tar oss någonstan.
Å på söndag så tar vi eftermiddagsbussen hem igen.
Det blir en härlig resa... den bästa någonsin!!

Precis så här använder jag flera av mina drömmar och önskningar... jag reser i dom. I verkligheten så blir det ju heller ingen Stockholmsresa för oss i är ..så då får det bli magiska drömmar och önskningar som tar oss dit istället.  Sen är det väl lite verklighetsflykt också... men det gör inte så mycket... det funkar ju!

Hmm... vad hette det där hotellet vi bodde på senast?

Idag...

... ringde de från kommunen. Mitt i det jag stod och packade upp kläder på jobbet.
De ville bara berätta att de nu tagit ett formellt beslut att upphöra med ledsagarservicen för Sven-Erik. Jag tackade för att de ringt, och sa att jag förstod.

Å just nu så vet jag inte varför jag väljer att skriva ner det.... äsch, jag får tänka på det sen.

Upp lilla loppa och koka kaffe.

måndag 22 april 2013

Med två poäng från VG...




... på hemtentan, och en frusen köpt blåbärspaj att fira det med, så kan man inte annat än känna sig så där åt lycklighållet ikväll.
Tack snälla snällaste Gud för att du hörde bönen!!

söndag 21 april 2013

Det blir mest bilder nu...

... om det som vill kommas ihåg. Det andra måste få... ja, vänta lite. Det räcker med att vara varje dag.
Men just nu tänker jag: "Hoppas att inte löven dansar när jag går till jobbet imorgon.. jag vill inte minnas hur Pontus P jagade dem."

Söndagmorgon idag...

 
... en "stockholmsfrukost".

Lördag igår...


... och en gofika på stan efter att Carolina skrivit sin omtenta. Vi får se hur det går...
Prova parfym, köpa ansiktsmask, solsken, titta på inredning... ja, det blev en fin och härlig dag. En sådan där dag som vi behöver mycket av nu.
Kvällen blev vama mackor, mariann-godis och filmen Dantes Peak.

lördag 20 april 2013

Men så kommer dagen...

 
 
... och vad natten gav har varit och farit. IDAG skiner solen, IDAG ska vi gå och gofika på stan, och IDAG ska Carolina göra sin bästa omtenta någonsin!!! Punkt och slut.
Nu blir det... nej, inte med "Calle Schewens"... det är för mycket mamma... men kanske "Svinsta skär"... den gnolar jag ofta på. Å den fungerar alldeles utmärkt nu när man ska diska...
 
Ha en bra dag, alla därute!
 
(Bilden är från vår Stockholmsresa 2011. En av de "säkra bilderna". I år blir det ingen Stockholmsresa för oss., men som sagt... det kommer nya somrar och nya Stockholmsresor. Punkt och slut här också!)
 
Nu disken...
 

 

 

Hjärtat minns på natten, och det finns ingen dag att skydda sig med.

fredag 19 april 2013

Fredagkväll...

... och kvällen blev ganska lik föregående fredagkväll..
Med undantag att det blev gröt till middag.
Mariann-godis och Let´s Dance som grädde på moset...
... och imorgonbitti så åker Carolina iväg och tentar.

De senaste dagarna har vi jobbat och pluggat. Mycket.

(Å som alltid nu för tiden... inte så mycket till skriv. Men
det får ta den tid det tar.)

Sov gott alla. Dröm vackert...

onsdag 17 april 2013

Vad kan jag göra?

I tiden förut så skulle jag nog ha funderat så lite mer. Då skulle jag nog inte fullt ut ha förstått vad varje liten yttepytte handling av omtanke och värme skulle betyda. Ett vänligt ord, en varm kram, ett lyssnande öra, en hand att hålla i... visst gjorde jag det... men jag minns aldrig att jag förstod hur mycket det verkligen verkligen betydde för den som behövde mig just då.  Idag förstår jag det...

I flera dagar nu så har mina tankar varit hos en av "mina" tjejer på Röda korset, som har blivit svårt sjuk. Inte en gång har jag tänkt "vad kan jag göra".
Jag har tänkt "idag kan jag göra..."


(Jag förstår inte varför det är så svårt att komma sig i säng nu för tiden...  kanske är det en undermedveten protest till att jag inte vill drömma mer nu.)

söndag 14 april 2013

Att sitta i ett väntrum....


... hur tänker jag då? Idag fick jag den frågan från någon som läser här. Den har sen följt mig från och till hela dagen... hur tänker jag då?

Ja, hur tänker jag då... och framför allt vad känner jag då?  Jag måste nog fundera lite på det här...  få ihop tänket lite.  Jag har ju suttit här så länge, och jag har suttit här av många olika anledningar... så kanske har min kompass förändrats. Det enda jag med säkerhet vet att jag väntar på... är att Sven-Erik ska dö. Som det vackraste lilla skal i världen... den där "riktiga" döden.
(Så märkligt ändå... att det går så lätt att skriva det...  att han ska dö...som om jag sitter och skriver om vädret imorgon... så märkligt.)


Men vi har haft en riktigt fin dag, Carolina och jag. Visserligen startade dagen med ett bråk. Om vad minns jag inte riktigt nu,... men det var någe med soppåsarna. Men kanske var bråket nödvändigt för att Carolina sen, i gråtet som blev,skulle våga säga "Mamma, imorgon är det två månader sen Pontus somnade in."
Det blev många tårar... vi kramades... pratade om den svåra dagen.. kramades igen... och sen, sakta men säkert, så var det som om det svåra bara rann ut och försvann.. Eller stoppades undan igen. Jag vet inte riktigt vilket... men resten av dagen blev riktigt riktigt fin här hemma. Nära.

Sov gott, alla vackra människor därute...

lördag 13 april 2013

När man tittar ut genom vardagens fönster...

... så fylls man av tacksamet ändå. Att det finns sådana i ett väntrum.


torsdag 11 april 2013

"Så lite vi har men så gott vi mår"...

... sa ofta min mormor. Jag känner alltid värmen inom mig när jag tänker på henne.
Å visst mår vi gott... i den lilla familj som blev kvar. Man måste bara bestämma sig för att göra det.

Imorgon kväll blir det varma mackor och Marianne-godis... det ser både Carolina och jag fram emot.

onsdag 10 april 2013

Vi har haft en bra dag...

... idag också.
Ganska lik gårdagen, förutom middagsm... nej, förresten, vi åt gröt idag också. Det blev bara så.
Men jag hade köpt mums-mums till gofikat... och det var inte så dumt, det heller.

Carolina drömde om Sven-Erik inatt... hon minns inte mer än att han hade bjudit
henne på champage (!). Det var en fin dröm, sa hon imorse. (Så skriver jag inte
mer om det nu, känner jag.)

Vi har haft en bra dag... idag också.

måndag 8 april 2013

Vi har haft en bra dag...

... Carolina och jag.
Hon har varit på universitetet.
Jag har jobbat.
Vi åt risgrynsgröt till middag.
Vi fikade kubb till gofika.

En bra dag.

söndag 7 april 2013

Det blir aldrig som man tänkt sig...

... än om jag var beredd den här gången. På snöoväder.


lördag 6 april 2013

Än så länge skiner solen...

... och jag hoppas att vädergudarna har lurat meterologerna. Många dagar nu så behöver vi solen som ledstjärna och väckarklocka. Inte snöoväder som väderförståsigpåarna har sagt på morgonen...

... som morgonen nu när jag hör hur de skjuter från I20 (regementet). Å jag undrar hur länge jag ska känna klumpen i magen, och minnas hur rädd Pontus P blev. Svårt.

Men Carolina har nyss åkt till universitetet för att plugga med en klasskompis. (Tack för det, Gud... jag menar det här med klasskompisar.)
Jag ska skriva lite jobb.

Det blir en bra lördag... och än så länge skiner solen.

onsdag 3 april 2013

Nu när livet går i berg- och dalbanetakt...

... så undrar jag rätt ofta i vilken takt jag åkte tidigare?
Då rullade livet på som av sig självt.. som om det gick på räls.
Så minns mina känslor...

Pratat med fina Ulla idag. Vår kontaktperson där Sven-Erik bor nu.
Allt är bra, hon vill bara boka om tiden för vårdplaneringen.
Hon frågar försiktigt om hon har berättat att de måste spänna fast
Sven-Erik i stolen nu... helt enkelt som en säkerhetsåtgärd så att
han inte ska ramla ur stolen. Hon har berättat det.
Han gnisslar ofta tänder.

Carolina har bakat muffins och morotskaka ikväll, så att jag ska ha lite
gofika att ta med mig till mötet på jobbet imorgon. Lilla hjärtat mitt... tack!

En ny dag imorgon... i berg- och dalbanetakt.