Plättar med 17 kg socker....

... festar jag med ikväll. Ingen Carolina som är hemma och talar om för mig hur fullständigt fel och onyttigt jag proppar i mig. Inte för att hon är världens hälsoguru, och inte jag heller, men mitt " socker på plättarna" har ofta varit ett hett diskussionsämne!! 

Dessutom blev det "köpeplättar" ikväll... :)

Carolina är i Sundsvall hos Daniel. 

Jag hör att hon mår rätt bra. 

Tack Gud. 

Just nu får många tankar bli kvar...

... inom mig. 

Medan andra tankar och händelser får ta plats för den här dagen.

Mors dag. 

Tack älskade Carolina för gofika på Coffeehouse, målade naglar och den gulligaste vita nallen. 

(Men det gör ont att inte ens få ett grattis från sin son en sån här dag.)

Det enda vi kan vara säkra på...

... är att dagen idag är det enda vi har. Morgondagen vet vi ingenting om. 

Så idag går vi ner till stan, lyxar till det och äter hotellfrukost.

Morgondagen, den där som jag alltid drömmer om ska innehålla en Stockholmsresa, kanske har helt andra planer för mig. Men det gör inte så mycket, det viktiga är att den kommer... 

Den kärleken, den kärleken...

Jag ställer mig ibland frågan om jag skulle ha valt annorlunda om jag hade hade vetat hur livet skulle bli. Om all den kärlek, och allt det underbara som han gav mig, skulle vara villkorad med att han en dag så grymt skulle tas ifrån mig. Bit för bit, och sen ingenting kvar, förutom ett skal av allt det som var han. 

Skulle jag ha sagt " nej tack, då får det vara" och sen valt bort... Sven-Erik? Min Sven-Erik??? 

Som jag skriver hans namn nu, det behövs oftast inte mer, så gör det för ont... och jag avslutar skrivet (och tänket) med det jag alltid vet: NEJ. 

Carolina har besök av Daniel i helgen. Kanske är han hennes "riddare på den vita hästen"? 

Kanske är han bara på tillfälligt besök i hennes liv? Men ett vet jag säkert... hon kommer också att säga NEJ om hon får frågan om att välja bort kärleken. 

En vårig bild...

... som bekräftar det jag vet.

Om man verkligen vill ta sig igenom - då gör man det! 

Man vill bara blunda...

... när man läser det här.

När Carolina var liten...

... ville hon bli "hemstäderska". 

Idag skickade hon den här bilden, och undrade om hon skulle söka tjänsten. :)