fredag 20 juni 2008

Sju önskningar...



... under kudden i år också. Men den ser lite annorlunda ut i år..

1. Att Sven-Erik fick bli frisk..
2. Att Carolina och Jonas får vara friska, starka och lyckliga i sina liv..
3. Att mamma fick bli frisk..
4. Att svärmor fick må bra..
5. Att alla nära och kära får vara friska..
6. Att jag får vara frisk..
7. Att det blir ljust igen..

Liksom mina önskningar förra året, så vet jag ju att vissa av mina önskningar är orealistiska och ouppnåerliga... men det spelar ingen roll.
Jag har visserligen tappat bort nyckeln till önskelandet... det där magiska landet som finns när man är barn... där ingen enda önskning är för dum eller för konstig... men jag vill ändå tro på önskelandet.... att det finns en nyckel dit även när man blir stor... och att den nyckeln heter hopp. Men som sagt... just nu har jag tappat bort den lite...

"Hoppas, mitt barn,
I morgon och nästa dag också
och varje morgondag.
Förtrösta så länge du lever."
(Victor Hugo)

..........

Vi har varit till mamma och pappa, och blivit bjudna på midsommarbuffé, med efterrätt. Carolina, jag och mamma och pappa.... en trevlig stund.
Tack mamma och pappa.... för att vi fick komma bort en stund, äta gott... och bara fira midsommaraftonen på någe sätt. Tack....

Nu ska jag och Carolina se film...



Den åttonde önskningen... att ni alla därute ska få vara lyckliga.


6 kommentarer:

Anonym sa...

Hoppas att dina önskningar slår in!

Trevlig midsommar och kram på er!

Anonym sa...

Ja, jag har nog också några orealistiska önskningar...det måste man väl få ha...Också önskar jag dig en fin midsommardag. Många blommor till dig.

Unknown sa...

Om du inte kan formulera det du önskar i livet har du heller inga mål att sträva efter. Realistiska eller inte.

//Enastående mamma

Anonym sa...

Att önska och drömma tror jag är livsnödvändigt. Även de önskningar som kan tyckas orealistiska. För önskningen i sig är ju sann !
Varma kramar Nalle

Anonym sa...

Så hemskt det måste ha kännts i ditt hjärta när han ville komma med hem! Jannes mamma åkte många ggr hem med tårarna rinnandes eftersom svärfar ofta ville med henne hem./Stor kram

Gisan sa...

Jag önskar att ljuset ska komma in mer och mer i ditt och Carolinas liv. Kramar...