På vägen hem från jobbet...

... tänker jag alltid så bra. Som om den korta sträckan mellan hem och jobb vore ett meditativt rum fyllt med klartänkta känslor och tankar som inte gör ont. Det vill säga så länge jag inte ser eller hör något som stör mina minnen... som t ex tassavtryck på vinterväg eller ljud från en grästrimmer på sommaren.

Idag var det... ja, vackert att gå hem. Idag var den våta och lite frusna asfalten beströdd med mer än himlens alla stjärnor, och de tindrade för mig nästan hela vägen hem.  

Tänk vad lite som kan glädja en människa... lite asfaltsglitter att gå på. 

Tänk vad mycket som kan bära en människa... lite asfaltsglitter för trötta fötter.

Idag var det vackert att gå