En Pontus P-bild bara...

Nu går vi vidare....

... och vänder blad.

En stark liten familj....
En mamma
En Carolina
En Pontus P
En stark liten familj...

Vi väljer nu...

... att på detta sätt säga tack och adjö till er.  Till familjen.

Hur ni väljer att fortsätta leva era liv är vi inte längre intresserade av.
Hur ni väljer att fortsätta övertyga varandra om er egen förträfflighet och "den fina sammanhållning" som finns i familjen, är vi inte heller intresserade av.
Hur ni kommer att sprida er destruktiva och negativa energi vidare i livet bryr vi oss heller inte om.


Vi väljer att gå vidare mot den positiva framtid som vi vet väntar oss därborta.
Vi väljer att inte längre utsätta oss för era lögner, ert skuldbeläggande, och era rena elakheter.
Vi väljer livet... och där omge oss med positiva människor som är ärliga i sin omtanke om andra.
Vi väljer att själva finnas där med Sven-Erik den tid han har kvar.

Jonas är min son, och Carolinas storebror, och ni kan aldrig ändra på det. Än om ni gjort ert bästa för att osynliggöra detta faktum i så många år, så kommer jag alltid att finnas här för honom. När han vill.

Hör inte av er via mail, sms , eller telefon. Vi kommer ändå inte att svara.
Det kommer vi, helt ärligt, aldrig mer att göra.

Några allmosor och mutor tar vi heller inte emot mer.


Elisabeth och Carolina
.


(Mamma bad mig många gånger "försök vända andra sidan till, Elisabeth" och "du vet ju hur dom är", och lika många gånger så gjorde jag det för hennes skull. Nu är hon borta och jag behöver aldrig mer vända andra kinden till när det gäller er./Elisabeth)

En underbar dag vid havet...

... bjuder finaste grannen Gunilla oss på.

... och det blev värre.

För första gången i mitt liv så är jag så chockad så jag inte vet hur jag ska hantera det här. Vad jag ska göra... vad jag ska skriva... vad jag ska...ja, göra vad då? Men att kalla Carolina för "äcklig människa" och annat ännu värre, och som har fått henne att helt rasa ihop här idag... ja, DÄR... DÄR gick gränsen!!

Idag fick vi mail.. Från en vän. Som förstod att vi inte sett de inlägg och kommentarer som min bror och syster nu skrivit på sina respektive facebooksidor. Jag är ju inte vän med någon av mina syskom på facebook, förutom min bror Kenth, och den här vännen tyckte att går man ut med sådana anklagelser och fula påhopp så måste de som berörs få en chans att försvara sig. Så denna vän hade kopierat det...

Sen när vi läste...  och nu har jag suddat den här meningen x antal gånger för jag vet inte hur jag ska kunna skriva om dessa grova och fula påhopp... å hur. Jag skulle vilja lägga ut det dom skrev... jag skulle vilja bemöta varje bokstav... och jag skulle så lätt kunna sticka hål på deras ballong av lögner och skitsnack... men jag är rätt säker på att det inte skulle tjäna något till? Ingen av dem har någonsin kunnat ta kritik, befogad eller obefogad. De har också svårt att skilja på sanning och osanning... och använder den ofta lite som det passar. Men tack och lov... jag skriver bara det... tack och lov... så kan de inte längre springa till mamma och söka medhåll... så där är jag äntligen äntligen fri.   Jag behöver inte vara tyst längre för att skydda min mamma. Jag har levt med de här människorna så länge så jag vet hur dom fungerar... och "dysfunktionella" är ett ord jag har använt många gånger när det gäller dem
Men jag måste visa Carolina att det här är inte okay längre... så här får ingen göra vare sig mot henne eller någon annan... och jag ÄR en tigermamma.

Så jag får se vad jag gör... för jag skäms ju också över deras beteende.

men...

Ibland är det viktigare att markera sin gräns än att få känna sig älskad.

Carolina...

... fick inatt, nu för en stund sedan, ett sms från min bror Fredrik att vi igår blivit polisanmälda, och att vi idag står under utredning. Han hoppas vi mår bra nu...

Hon måste ha trampat på mycket ömma tår... men jag är en tigermamma, och det hon skrev kunde lika gärna ha varit mina ord.

Det blir inga ord ikväll...

... jag orkar inte. Det får bli en annan dag... denna sorgligaste dag.
Det får bli Carolinas ord istället http://carolinai.spotlife.se/
Så är det...

Å jag tänker: "Tack snälla Gud för att du skickat andra människor... som är just det... människor!"
Tack till alla er därute för vänliga ord, fina kort, och ljuvliga blommor...  tack snälla ni.

Imorgon är en ny dag...