Löjlig och avundsjuk...

...tycker dom att jag är.
För att de läste vad jag skrvit, och för att vi valde att ta bort dem på facebook. Jag är också bitter och elak eftersom det har upprört dom. Så nu är det verkligen en kamp mot jätten Goliat här. Varför slutar de inte bara läsa min blogg?

Klockan är strax efter åtta på morgonen, och jag sitter i vardagsrummet och skriver. Fort skriver jag lite, innan Carolina vaknar, och jag ska ångra mig. Men jag är förtvivlad. Så desperat och förtvivlad då jag inte vet hur jag ska kunna lösa det här för henne.
De tycks inte förstå att det handlar inte om mig. Det handlar inte om dem. Det handlar om Carolina.

Beslutet att ta bort alla i släkten från facebook var hennes. När hon satt och grät på hallgolvet. Hon tog bort alla förutom sin storebror... "för han älskar jag lika mycket som dig och pappa!"... sa hon. Självklart så tog jag bort dem då också...

Hon klarar inte av att inte få bli sedd i sin sorg. När ens pappa tas ifrån en. Att få stöd och hopp, och någon annan än bara sin mamma att luta sig emot när det mest fasansfulla händer. När ens egen pappa tas ifrån en...
När hon hör att de åker dit och hälsar på honom... och hur han känner igen och minns dem. När hon hör hur de träffas och har roligt... och hon inte finns där med dem. När hon hon hör hur de ger varandra input och inte ser hennes sorg...

Vet ni hur ont det gör i en mamma då. Mig får de kalla vad som helst, jag har hört det så många gånger förut. Mig får de behandla hur de vill, jag har varit med om det länge, tänkte jag också skriva, men så ångrar jag mig... det får de inte!!
För jag är Carolinas mamma... och den Carolina behöver. Hon älskar mig och far illa om jag far illa... och just därför... så får de inte behandla mig hur de vill längre.

Men kanske är det så att den fasad de så gärna vill visa upp, och som de håller så benhårt fast vid, krackelerar lite när jag börjar skriva alltmer om "sprickan i kristallen"? Jag vet inte, jag har ingen fasad att visa upp... jag är som jag är... en förtvivlad mamma som försöker hjälpa sin dotter. Och skydda min mamma så långt det går!