... får vara där dom är just nu.
De får vara i den där skrubben som jag kallar mitt inre.
I varje hus så finns det en skrubb och i mitt hus
så måste alla lampor vara tända.
Märkliga ord och meningar för den oinvigde,
men fullkomligt förståeligt för de som besökt mitt hus.
Sven-Erik sover mycket nu.
Det enda jag önskar just nu, och när skrubben liks är öppen,
är att jag är beredd. Att ingen säger att jag borde ha varit det.
..........
Nej, nu... fort var det gjort... tänd alla lampor igen... stäng skrubben...
... och hopp i säng. Imorgon är en ny dag som även den ska fyllas av
mycket kraft, bärande glädje och lite jäklar anamma. Punkt.