onsdag 31 mars 2010

"Oh, what a beautiful morning"...

... lyssnar jag på nu. Inte för att det ser så himlens beautifuligt ut när man tittar på himlen idag... den ser istället ut som en stor djuptallrik fylld med tjockmurrig grå gröt. Men det får gå det med.. för idag ska jag göra lite påskfint här hemma. Städa lite, lägga på påskduken i köket, fixa påskriset... och gå och handla lite "påskgötta".

Jag skulle egentligen ha varit på lösningsfokuserat samtal idag. På de där samtalen som jag får via soc, och som betyder så mycket för mig nu. De som för framåt...
Men jag orkar helt enkelt inte... vill inte tänka så mycket och prata idag. Idag vill jag bara vara hemma och göra mys. Bara vara, och kämpa på med det. Så nu har jag bokat om tiden hos soc...

Det blev nog lite för mycket igår, tror jag... först så satt jag 2,5 timmar på arbetsförmedlingen, och sen så var jag på RK några timmar. Å tog mig inte ur rumssoffan på hela kvällen sen...

"Everythings going my way" sjunger de också... å jag sjunger med. För precis som jag har skrivit så många många gånger förut... det är så jag måste göra nu. Å hålla fast vid tänket att det går åt rätt håll... att lära sig att gå igen. Det går att förlora både föräldrar och syskon... det går att förlora sin make... det går att förlora sitt hem... och det går att förlora det mesta samtidigt... det går. För det måste...

(Sen skriver jag ju inte om hur kämpigt det är.... hur trött jag oftast är... och hur jag lika ofta önskar att det inte var en sådan ständig kamp jämt... och hur jag varje kväll tackar gud för att han bar mig igenom dagen... och ber honom även bära mig lika starkt för den dag som kommer.)

Nä, nu blir det mer kaffe... och mer "Oh, what a beautiful morning".... !

5 kommentarer:

Eleonora sa...

Jag har inte datan med mig till svågern. Men lämna du ett mail, så har jag det när jag åter är hemma igen. I all hast. Kram

Cathis stick och sy sa...

Hej
Det kommer att ta tid och gå upp och ner .Men med dina ambitioner så kommer det att gå bra, det känner jag på mig.Har läst din blogg ett tag och beundrar dig i din "kamp"
Trevlig påsk på dig

Kersti sa...

En varm varm kram, från en trött trött vän.

Ruta Ett sa...

Du är "mod" personifierat!
kramar, vännen....

Karin sa...

Hej Elisabeth!
Jag har läst din blogg ett par år och tycker verkligen synd om dig och Carolina. Tittade på Gokväll i kväll och där var en tjej vars mamma blev dement när hon var tonåring. Hon berättade hur jobbigt det var och hon hade startat en hemsida för unga anhöriga :http://unganhorig.se/Kan det vara något för Carolina att titta på?? Hoppas att ni får en fin påskhelg ändå!
Kramar

Karin