... min älskade.
Jag är här och du är där.
Men i våra minnen....
1 kommentar:
Anonym
sa...
Vackert skrivet och vacker bild.Ni har så mycket elände omkring er, du och din dotter. Jag hoppas en dag att ni kan få vara glada en stund och få skratta lite grann, det behövs för att överbrygga det andra
Tjej och mamma på snart 50 år...
Min man fick i november 2005 diagnosen Alzheimers med stora frontallobsskador!Han var då 49 år. Jag var hemma med honom fram till den 22 januari 2008, som var dagen då han lades in på geriatriken (om det kan du läsa här: http://himlastigen.blogspot.com/2008/01/jag-skriver.html ) Sen kom han inte hem mer.. och idag så befinner han sig på ett särskilt boende för dementa. Så just nu rör sig min blogg om den kaosartade vardag vi lever i! Hur vi försöker hitta ett nytt sätt att leva, i detta väntrum...
Men jag skriver om annat också... sådant som är viktigt, och som berör mig på något sätt. Både viktigt, och oviktigt... tokigt, och otokigt. Som livet också ska levas...
1 kommentar:
Vackert skrivet och vacker bild.Ni har så mycket elände omkring er, du och din dotter. Jag hoppas en dag att ni kan få vara glada en stund och få skratta lite grann, det behövs för att överbrygga det andra
Skicka en kommentar