onsdag 2 januari 2013

Som om ett sorts liv tagit slut...

... och ett annat ska börja. Så tänkte jag nyss, och kände hur det knöt sig i magen.
Hur många gånger har inte Carolina sagt "jag ska börja ett nytt liv nu, mamma" och jag har hållit med henne. Hur många gånger har jag inte själv känt framtidens hopp blåsa inom mig? Hur många gånger... och ändå... nu när tanken, för första gången, tror jag...  mötte verkligheten...  och"som om" ger den verkliga insikten om hur det ska bli... då ... ja, då (De orden får stanna hos mig.)
Mamma finns inte längre kvar. Sven-Erik är borta. Den familj som en gång fanns kommer inte mer att finnas. Då är det bara att inse... ett sorts liv har tagits slut och ett annat ska börja.
Som om är här nu...

(Vår fina jul och nyår får jag skriva om en annan dag...  det är för mycket helg kvar.Det här var bara en insikt som jag kanske, och mest troligt, återkommer till.)

1 kommentar:

trollmor sa...

Jag brukar tänka så här att livet är en ständig process ,att allt som varit har varit och jag sparar bara dom goda minnena och är vansinnigt tacksam för det. När jag var som mest ledsen förra året då min pappa gick bort sa en kusin till honom att det är bara vår egen egoism som sätter käppar i hjulet. Inte skulle han ha velat att jag gått och deppat ihop utan minns det goda och le. Det ligger något stort i detta. Tänker ofta på vad hon sa till mig och det fick följa med mig och då blev det genast mycke ljusare. Ett nytt liv är det varje dag och jag vill mig själv och alla det allra bästa.
Nu är jag en obotlig optimist om livet själv . Du är en riktigt krigarkvinna som är så otroligt stark och beundransvärd.
Önkskar dig bara all lycka i "nya livet" .Stor Kram