tisdag 24 september 2013

Tänk, tänkte jag...

... att jag nästan glömt bort hur det var att känna honom nära. Var någonstans hände det, och när?  Men så för natten, eller rättare sagt,  när morgonen kom, så kom jag ihåg hur det kändes. Men inte som en del av mina minnen - utan han var här och nu. I alla fall nyss och som förut. I alla fall i drömmen som jag nyss vaknat av.

På morgonen så skrev jag på baksidan av ett kvitto: Hur kan jag ha glömt hur det var att ha honom så här nära? Vi har nyss stått på våran toalett, och han har borstat tänderna. Så kramas vi. "Jag skulle kunna stå så här hur länge som helst, men nu måste jag gå" sa han.
Sen vaknade jag.. och han hade gått.

Å det var en rätt lycklig Elisabeth som gick iväg till jobbet sen. För känslor har inget med logik att göra och i känslan var han fortfarande "så här nära" hos mig.


(Ett viktig dröm att spara. Sen är det första gången jag skriver med helt svart bakgrund och bokstäver som är ca 3 cm stora. Det känns bra, och övning ger färdighet.)

3 kommentarer:

Ruta Ett sa...

Vilken härlig dröm...och känslan...
Bamsekram

Anonym sa...

Som du säger - en dröm att spara. Kanske vill hans själ på något sätt tala om att den minns allt det fina ni haft. /Sylvia

Tuija sa...

Såå fin dröm <3 Jag drömde om M en natt...han sa att allt skulle bli bra <3
Att han snart är vid min sida igen <3
Att jag inte skulle vara ledsen...
Att han längtar tills vi är tillsammans igen :'( Kram till dig fina du <3