lördag 13 juni 2015

Det är inte så ofta jag skriver någonting...

... helt enkelt för att det inte finns kraft till det just nu. Jag mår bra, Carolina mår bra och varje dag är en gåva. 
Men ikväll vill jag iallafall skriva att min pappa åkte in akut på sjukhuset i eftermiddag. Ett "subduralt hematom" i hjärnan gör att han opereras ikväll. Det går säkert bra, men är man 80 år så är ju riskerna större att det tillstöter något. 
Jag har pratat med min syster, men åker inte dit då det kanske bara skapar oro hos honom. Men jag har bett henne hälsa till honom med orden: "du ska int' va ampen, stinta". (Min farfars magiska ord om att allting skulle ordna sig... och orden som jag alltid sa till mamma.) 

Min syster sover här inatt. 

3 kommentarer:

Bloggblad sa...

Ajajaj... du har det tufft! Jag var runt 40 när jag förlorade mina föräldrar, då tyckte jag att det var på tok för tidigt, men - jag orkade med att ta hand om mamma som blev ensam först, och att pyssla om henne de år hon hade kvar och blev allt senilare. Nu när jag har väninnor som går på knäna när deras gamla föräldrar måste ha hjälp och de knappt orkar med att åldras själva... då inser jag att det fanns ett plus. Låter kanske konstigt, men jag har fullt upp med mina småkrämpor och andra bekymmer.

Men du vet, Elisabeth, man blir så stark som man måste! (Emil i Lönneberga)

Stor kram till dig! Du finns med i min dagliga bön för goda vänner som har det svårt och behöver ork och energi.

Ruta Ett sa...

Åh, jag skickar mina varmaste tankar till dig!

Anonym sa...

Tack för uppdateringen Elisabeth! Jag innesluter din pappa i mina förböner...

/Christer