... och man vaknar med en känsla av tacksamhet över att det finns någe som heter vardag. Ändå, och trots allt, mitt i.
Carolina och jag äter frukost tillsammans.. solen vill göra oss sällskap... och vi pratar om studenten, och låtsas att vi sitter och äter hotellfrukost i Stockholm.
Så... vi dör inte. Vi bara fixar till lite så det går att över leva... ändå, och trots allt, mitt i.
Nu blir det påtår...
3 kommentarer:
Tror man måste ta en paus i allt elände ibland... Ungefär som när jag får åka till någon rolig affär. Köper kanske inte så mycket men jag får ett avbrott i allt det jobbiga. Många kramar från mig!
Ett steg till och så måste man vila lite. Vila i den vardag som finns här hela tiden. mat att laga, tvätt att tvätta. Det finns en vila i det. Kramar
rENÉE: Du har så rätt, min vän. Å än om jag nu inte tycker att mycket av hushållsbestyr är så himla kuligt, så är det en viktig och nödvändig input som bryter av ändå. Men att åka till någon rolig affär är alltid ett välkommet input.. Varm kram..
kERSTI: Kloka vän... precis så är det! Det finns någe tryggt i att disk måste diskas, tvätt måste tvättas. Vardagen stannar aldrig upp.. och i den insikten ligger trygghet. Varm kram..
Skicka en kommentar