Utkast... hur många sådana har jag skrivit den senaste tiden?

Så blev det ikväll också!

Jag hade skrivit ett långt inlägg om ensamhet och sorg... de där två känslorna som så många drabbas av, men som de flesta inte vågar, eller vill prata om. I alla fall inte under någon längre tid... och kanske just därför så tystnade min tanke mitt i skrivet... och ensamheten och sorgen fick stoppas undan både till utkastmappen och här inne. På någe vis...

Döden-tänket fick också gå dit... till utkastmappen.
Men Sven-Erik dör ju nu... NU! Precis i detta nu... sakta och ovärdigt så är den "riktiga" döden på väg. Efter tre år på ett demensboende... så är vi där... han har blivit så mycket sämre så fort...och jag måste jag tänka bort det varje evigaste morgon när jag vaknar nu...
... äsch, nu var jag där ändå... i tänket. Bort bort bort

Men någe som jag inte sparar ner i utkastmappen ikväll är skrivet om mamma... jag är orolig för henne. Det är jag alltid... men de senaste dagarna har varit tuffa för henne.. och idag hörde jag hur svårt hon hade det med andningen. Ja, jag vet inte vad jag ska skriva... ordet oro får räcka... och så hoppas jag att allting går bra ändå.

Å jag dör inte... det är bara mycket som är svårare nu.