... ringde min lillebror Fredrik och bjöd hem oss på middag.
Det blev en trevlig stund, och det var värt mycket att få komma ut lite.
Tack Fredrik och Carmen... det var snällt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En dagbok för livet
1 kommentar:
Vilken mysig lillebror du verkar ha!
Skönt att såna syskon. Jag har inga.
Bamsekramar till er och en liten på sidan till "lillebroren".
Skicka en kommentar