... när jag vaknade, och såg knoppar på min orkide.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En dagbok för livet
Min mailadress
Om mig
- Elisabeth
- Tjej och mamma på snart 50 år... Min man fick i november 2005 diagnosen Alzheimers med stora frontallobsskador!Han var då 49 år. Jag var hemma med honom fram till den 22 januari 2008, som var dagen då han lades in på geriatriken (om det kan du läsa här: http://himlastigen.blogspot.com/2008/01/jag-skriver.html ) Sen kom han inte hem mer.. och idag så befinner han sig på ett särskilt boende för dementa. Så just nu rör sig min blogg om den kaosartade vardag vi lever i! Hur vi försöker hitta ett nytt sätt att leva, i detta väntrum... Men jag skriver om annat också... sådant som är viktigt, och som berör mig på något sätt. Både viktigt, och oviktigt... tokigt, och otokigt. Som livet också ska levas...
Byggstenar i mitt liv
- Små och stora tänk (41)
- Talar till mitt hjärta (91)
Bloggarkiv
-
▼
2010
(349)
-
▼
augusti
(33)
- Nyss ropade jag...
- "Pris ske Gud"...
- Att ge och få kärlek...
- Handla och laga mat tillsammans...
- En tredje blomma...
- Idag ringde de från Sjöjungfrun...
- När jag tar kvällspinken...
- Tänk att...
- Ofta så säger jag...
- Inatt drömde jag...
- Vi är hemma...
- "Gårdagen är förbi...
- Det är oerhört oerhört svårt...
- Hon kommer med solsken till mig...
- Bara en bild...
- Ikväll går det tungt...
- På väg till ett möte...
- Idag ska jag gå på Röda Korset...
- Idag blev jag glad...
- "Jag orkar inte!"
- Ikväll sitter jag ensam igen...
- I tiden förut...
- Städa balkongen...
- "Du är också ett lån till mig, pappa..."
- "God morgon, gumman..."
- "Vad gör du här då?"...
- Gott med macka...
- Mod...
- Klockan är snart ett...
- Det finns en fråga...
- Nä, men jag tog en sista minuten resa...
- Jag skulle inte ha sett programmet...
- Alzheimers vals...
-
▼
augusti
(33)
Mina länkar
- ALZHEIMERFONDEN
- Belenas hem på nätet
- Bloggblad
- Christina
- Det stora i det lilla
- Di The Queen
- Essemias värld
- Hallongränd 4
- Hjärtebarnsmamma
- Kicki
- Lantluft
- Maggans blogg
- Marskatten
- Min dotters blogg...
- Musikanta
- Nina
- Plommenad
- Ruta Ett
- Tokiga tankar / allvarliga funderingar
- Trollmor
- Trolltyg och Änglaströssel
- Tussegumman
- chaos
- gnällspikar och livsflanörer
- isa bloggar
- the adventure for life
- ullamonas blogg
8 kommentarer:
Hoppas att fortsättningen på dagen också blir bra för dig.
Du förtjänar GLAD MÅ BRA dagar.
Kram
Visst är de vackra Orkideérna. Växter och djur är en lisa för själen. De tar tyst emot våra tårar och ger oss välbehövlig energi att orka ta stegen framåt i tillvaron.
Må väl/c
Spännande! :-)))
Det är det där lilla, som blir till det stora...som bär ~~~~
KRAM från Eva
Känner igen den känslan, har själv dille på orkideér och har 18 st olika. Just nu väntar jag blommor på flera stycken och man blir ju så glad!
Min Mathias-orkide slår ut om någon dag. Den som kom i min ägo i samband med begravningen. Vi klippte av blommorna och lade dem som en hälsning på kistan - sen tog "knäppa jag" hem moderplantan. Den blommar pålitligt varje augusti, sjätte gången i år.
/Lena
Tänk, jag blev också så där glad när jag upptäckte knoppar på mina orkidéer som stått utan blommor ett halvår...
Kramar!
Visst kan man bli lycklig av att hitta knoppar på sin fina blomma.
Så blir jag med.Har en som nu blommar helt underbart.
Du undrade om foten och den är som den alltid har varit dvs ond ,ond !
Kram ewa
Till alla: Å jag blir också så glad över era kommentarer. Eller förresten, inte bara glad? Jag känner en oerhört stor och ödmjuk värme till er... för att ni bryr er om. Som blir, hur märkligt det kanske än låter, till en så bärande kraft i mycket nu.
Tack snälla snälla ni!
Å jag håller koll på min orkide...
Skicka en kommentar