torsdag 4 oktober 2007

Vad är en gåva värd...


(Bild Orreforsskål)


.... är det värdet på gåvan i sig, eller är det med vilken tanke den ges som är det verkliga värdet? För mig är det med vilken tanke den ges! Det kan vara en kola, en diamant, en barn-teckning, ett guldhalsband, ett kort, en tanke, en miljon, ett ord.... ja, det kan till och med vara en vanlig grå sten!
Det viktiga för mig är att givaren har gett från sitt hjärta. Gett något för att glädja någon annan... finns det en större glädje än den?

Ibland brukar jag använda små fina bibelcitat för att berätta något. Inte för att jag är himlareligiös, utan för att dessa citat ofta handlar om det vackraste, och det enda som egentligen är bestående här i livet... kärlek. En gåva som ges med omtanke, oavsett vad gåvan är, har gett någonting av kärlek:

"Var och en skall ge
som han har beslutat
i sitt hjärta, inte med
olust eller av tvång,
ty Gud älskar en glad givare."

En julafton för många år sedan, fick jag en stor grå sten i julklapp av SE... "jo, men du hade ju önskat dig många paket, och att det inte spelade nån roll vad det innehöll", sa han som ett litet försvar när jag höll upp den tråkiga grå stenen. Inte kunde jag visa honom att jag, ärligt och just då, blev lite ledsen... han hade ju gett mig den av kärlek! För att han visste att jag älskade att få paket..! Idag är det ett av mina vackraste minnen... den anspråkslösa stenen har blivit en av de vackraste gåvor jag har fått! Men något som också gör ont att minnas nu..!

Jag har två värdefulla saker.. en Orreforsskål och en liten importerad svart vas. De är värdefulla... på olika sätt! Orreforsskålen står på rumsbordet med godis i. Den lilla svarta vasen står gömd i den vita skänken. Barnbarn och syskonbarn är här ibland, och gillar godis. Till alla förskrämda vuxna har jag sagt: "Går Orreforsskålen i golvet, ja... det är mitt ansvar, och det är bara en Orreforsskål... den går att ersätta! För så är det! Men den lilla svarta gömda vasen... den är oersättlig för mig! Det är den enda gåva som jag har fått direkt av min farmor... den gåvan gav hon från sitt hjärta, svårt sjuk, den gången.... den är också en av de vackraste gåvor jag har fått!


Jag har en önskan. Min blogg har kommit att betyda mycket för mig, på många sätt! Här kan jag, om än med myrsteg ännu, få utlopp för all all all sorg och förtvivlan som ligger gömd och nedpackad någonstans här innanför! Här kan jag berätta, med mina ord, om den resa som vi gör nu sedan herr A flyttade in hos oss. En ensam resa, som lämnar spåren här, spår som jag sedan kan behöva återvända till. Här kan jag skriva... något jag alltid har tyckt om! Men framför allt... här har jag mött så många många människor som med sin gåva att ge omtanke och värme, har gett mig styrka, att orka idag också... att gå en bit till!

Min önskan är att ni alla... alla som läser denna blogg ville skicka er adress till mig på mailen. Kanske är det en liten knäpp önskan... men jag vill så gärna kunna skicka ett kort, en liten hälsning, en liten sak.... ja, skicka något emellanåt, som ett litet, men från mitt allra djupaste innersta nu, tack för att ni finns... och för att jag så gärna vill göra er lika glada som jag blir utav all er omtanke och värme för mig! Vill ni göra det skulle jag bli himla glad!
Min mailadress är: elisabeth01@spray.se



ELISABETH...

14 kommentarer:

Anonym sa...

Åh, en så fin tanke av dig! Jag har ju fått kort av dig redan :-) Det står i bokhyllan så jag kan se det när jag sitter i soffan. Kramar...

Anonym sa...

Visst är det väl så. Att det är tanken bakom som glädjer mest. Sällan bli jag så glad som när jag får något av ett barn. Jag minns när yngsta bonussonen hade gjort en tavla på dagis som han gav till mig. Vi hade inte känt varandra så länge då och jag blev så stolt och glad att han ville ge den till mig.

Omtanke är nog den vackraste gåvan. Och den är dessutom gratis att ge.

Kramar till dig min vän.

Christina sa...

Den finaste gåvan är kärleken, mellan man och kvinna, till barnen och till vännerna.
Att få något av kärlek, behöver inte vara något speciellt, är det
finaste man kan få.
Har många små saker som inte har något värde, jo för mig har de ett oersättligt värde, små älskade ting som har getts med hjärtat.
Elisabeth, du är värd så mycket för din alltid så rara attityd och ditt älskvärda sätt.
För mig räcker det att få vara din vän.
Önskar dig SE och Carolina en skön fortsättning på dagen.
Kram vännen min

Eleonora sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anonym sa...

Jag håller med fullständigt!!! Det är inte saken i sig utan känslorna i det hela som är grejen... Precis som Isabelle så värdestätter jag barnens egna alster väldigt högt! En mysig kväll önskar jag dig min vän!!! Kramar

Anonym sa...

Så tycker jag också. Att tanken är viktigare än prylen. Riktig omtanke. Att någon har bemödat sig och verkligen tänkt ut eller tillverkat det är det som värmer så.

bollebygdsbo sa...

Just som du skriver så är det inte hur mycket något kostar som betyder något.
Jag värdesätter om någon kanske letat efter något som just jag tycker om, eller om någon ser en sak och tror att jag blir glad för just det.
Alltså är det ju det där att någon tänker på mig och vill ge mig en speciell sak som betyder något.

Anonym sa...

Jag håller med dig. Du har gett mig en stor och värdefull gåva. Du bryr dig om.....Du anar inte vad det har för betydelse. Det är en mycket stor gåva för mig......Du är en alltigenom vacker människa:) Hoppas du får en fin kväll. Vi hörs:) Kramar

Anonym sa...

Säger som så många andra här att det är inte storleken eller prislappen som avgör om gåvan man får som har betydelse. Mina barn och barnbarn har gett mig så många olika paket genom åren allt från som du fått, en sten till en massa olika pyssel, pappersteckningar och småpresenter som de köpt med glädje.. Det finns allt här i mina gömmor.
Så nu har du lite lektyr då att läsa.. menar det som Ingela skickat.. gulligt. Min mailadress har du, då jag skickat till dig ju:-)
Kramar till dig du sköna höna som skriver så bra och tänkvärt:-)

Dennis Alexis Hellström sa...

Tack för att du läser. <3

Annela sa...

Det som ges med hjärtat är guld värt oavsett pengavärde.
Du har som vanligt rätt. Jag har under mina lärarår fått många "hemska" saker, men jag har blivit lika glad för alla, eftersom eleverna gett mig det som för dem var det vackraste.
Jag önskar dig en lång och god nattsömn.

Laila sa...

Min mamma ocg svärmor säger samma sak. -"Vi tar bort det Fredrik inte får hålla på med." Själv är jag ju så rädd att nått ska gå sönder.

Den finaste gåvan idag var den blöta pussen jag fick av just sonen i morse. Den bär jag med mig på min panna där han placera den. :-)

Anonym sa...

Vackert skrivet om vackra gåvor och en fin tanke till dina läsare. Tack för att du finns!

Elisabeth sa...

gisan: Jaha, och då menar du att jag inte kan skicka någe mer? Gulliga du... och vackra sol! För mig är varje bokstav som någon har präntat ned här en gåva..skrivna med omtanke, och mottagna med värme! Kram..

isabelle: Precis så... och jag tror att när man får från ett barn så vet man att det är av äkta omtanke! Ett barn ger aldrig en gåva för att hon måste, för att ställa sig in, för att... nej, dom ger alltid med hjärtat! Ett barn som tänker på en... ja, det är väl den högsta gåvan man kan få! Kram..

christina: Så riktigt min vän! Allt som ges med kärlek och omtanke kan bara vara rätt.. oavsett innehåll! Jag ser det som en stor gåva att du vill vara min vän..! Kram..

eleonora: Men tack... nu blir jag nästan generad! Men självklart också LITE stolt över att du tycker att jag skriver bra.. och lite skamsen för att jag blir lite stolt! Det är svårt det här med att få beröm... men vad det värmer! Bok? Nja.. det ligger nog några trappsteg högre upp!
Något jag verkligen förstår att du är stolt över är din fiffis fina målningar.. självklart för att det är hon som har målat dem, men också för att de är så fantastiskt vackra! Kram..

maria: Ja, vännen... här också! Å snart har vi advents- och juletider här.. och då kommer verkligen alla barnens hemgjorda julgåvor och verk fram! T ex så har vi en tomtesamling som Carolina, Jonas och lille David gjort.. och en del av dem är...ja, ska vi säga att de är skuggor av sina forna jag! Skägg, ögon, luva..ja det är mycket som har trillat bort under åren! Men vad gör väl det? Skatter som följer med ens hjärta livet ut! Kram..

kersti: Samtidigt så finns det ju dom som kanske inte har så mycket fantasi.. men ändå ger utifrån sitt hjärta! Kram..

bollebygdsbo: Jo, jag håller med, men samtidigt så känner jag lite grann, och precis som jag skrev till kersti, att många människor kanske inte har den fantasin! Men de ger ändå...! Jag minns när jag var 13 år och fick en docka i present.. en docka! Jag som önskade mig nagellack och affischer och.. ja, tonårsgrejer.. och fick en docka! Lite besviken var jag ju, men den hade givits från min släktings hjärta! Min mamma tyckte det var lite roligt - men sa samtidigt att jag skulle vara glad över gåvan, just därför att hon som gett den givit den utifrån sitt hjärta! Kram..

annika: Tack snälla vännen.. DU, liksom alla andra som finns är nu, är gåvor i er själva.. och jag är så så tacksam för att ni ger mig så mycket varje dag! Kram..

pialotta: Precis så är det! Riktiga gåvor är de, oavsett innehåll, som gömmer en glad givare! Boken som jag fick av Ingela.. ja, det var nästan så att det stod Elisabeth på den. Jag önskar att alla som vårdar någon närstående fick läsa den... för det är ord som skulle bära många när de har det lite tufft! Kram..

bimbo boy: Tack själv! Du skriver så ärligt och bra, så den tanke du förmedlar känns som en gåva att få läsa..tack! Kram..

annela: Ja..jag förstår att du som lärare har fått både ett och annat mästerverk! När man gav något till en lärare... ja, det var nästan lika mycket kärlek bakom en sådan gåva som att ge något till föräldrarna! Kram..

laila: Känner igen det! Människor som har plockat bort saker när man har kommit på besök! Min pappa var lite sådan.. men han fick så mycket skäll av min mormor så han ändrade sig så småningom...! En blöt puss på pannan.. men åh.. vilken gåva att bevara i sitt hjärta! Det är bara ren lycka i en sådan gåva...! Kram..

plupp: Tack.. men visst är det väl lite så? Vackra tankar, och vackra handlingar, är väl vad livet handlar om egentligen? Sitta där när man är 98 och tänka: varför gjorde jag inte det och det, varför sa jag inte så, eller så? Vem vill befinna sig i den situationen, och då kanske det är försent! Kram..