måndag 1 oktober 2007

En ganska molnfri dag...



Söndag idag ( som alltid igår...!)

Sov till halv elva.. har aldrig hänt! Åtminstone inte de senaste 2 åren. Det är också länge sedan som jag känt mig så utvilad som jag gjorde när SE knackade på min sovrumsdörr med kaffebrickan... och vi fikade tillsammans som vanligt. Pontus tiggus var på alerten... också det som vanligt!

Mamma och pappa kom promenerande ned... och var "sugna på lite kaffe så här på förmiddagskvisten" som mamma med sin lilla oskyldignyfiken-röst uttryckte det! (Som alla mammor är, gissar jag..!) Vi fikade och b-surrade en bra stund, och SE var med hela tiden. Pigg, glad, och "med i snacket" så såg jag att han trivdes för fullt! Tack mamma och pappa.. det betydde mycket!

SE och jag åkte och handlade på Willys. Pappa skjutsade... för vilken gång i ordningen? Tack igen, pappa... jag vet inte hur vi skulle ha klarat allt utan er hjälp!! Det gick bra att handla.. lite folk, tack och lov! (Sen är det ju alltid så nu att det är jag som funderar, plockar i kundvagnen, måste styra vagnen som han håller, betalar... och han fyller plastpåsarna! Inte systematiskt, utan lite huller om buller..! En oviktig detalj egentligen... men ibland blir jag himla irriterad när vi kommer hem, jag har inte hunnit kolla, och så ligger exempelvis vindruvorna mosade längst ner i påsen...) SE blev trött sen...!

Carolina hade städat kylskåpet när vi kom hem... tack gumman! Hon var lite depp... killproblem, gissade jag! (Men det mesta hade försvunnit några sms senare...!!!)

Middag - potatisgratäng och korv... helt ok!

Glömde ringa svärmor idag... inte kul alls! Inte så att vi brukar ringa henne varje dag - men jag vet ju att hon är ganska ensam, så ett litet samtal är det minsta vi kan göra för henne! Men jag pratade med henne ganska länge igår, så jag har väl inte alltför dåligt samvete! Hon är en människa som jag har stor och djup respekt för... respekt av kärlek. Idag förstår jag den kamp hon utkämpade, den börda hon bar, den tunga väg hon fick gå i stort sett ensam.... då när svärfar blev sjuk, i nästan exakt samma sjukdom som SE... hur många år som hon täckte upp, och försökte bära allt... till åren kommen och själv inte frisk... en sådan människa kan man bara känna stor respekt för. För min svärmor känner jag så... jag går på samma väg nu... hon är en förebild!

SE gick och vilade... och jag dippade på soffan. Drömläge en timma.. inte helt fel!

SE och jag såg nyheterna, film och fikade! Dessa kvällar av mys, fika och film ser ut att ha blivit en rutin varje kväll nu... men jag märker ju att SE tycker om det, och så länge han tycker det så får det bli så! (Åskan besökte oss ett tag ikväll... vi fick släcka ner allt ... mysigt men SE blev lite rastlös!)

SE gick och lade sig... och kvar i ljusstumpens sken blev som vanligt jag och Pontus P. Det är min enda egentid på dygnet... och jag sitter hellre och ugglar framför en dumburk och en dator än att gå och lägga mig och eländestänket startar. Fel...jag vet! Men just nu det som fungerar.. !

Roligt idag: bra-sovet...föräldra-besöket...städat kylskåp...

Mindre roligt idag: inget speciellt idag.....sova-dåligt-tänket...

Tips: Ni får så gärna kopiera fotografierna på oss som jag har lagt ut här - men det vore ju lite schysst om ni berättade innan...!!

Till alla mina livlinor: Ibland orkar jag inte.. hittar inte tiden... för ett besök hos alla er som jag så gärna skulle vilja hälsa på! Men min tacksamhet och glädje kan ju inte vara mindre för det - den finns alltid alltid där! Jag skulle vilja ge er så mycket tillbaka... en dag ska jag göra det!

19 kommentarer:

Anonym sa...

Kommer inom med en stor kram!
Har varit lite dålig med mina bloggpromenader nu ett tag..
Ha en bra dag! / Gunilla

Christina sa...

Härligt att ni hade en skön söndag, det är ni värda hundrafalt.
Elisabeth, du behöver inte återgälda något alls, att vara din livlina är det minsta man kan vara, att finnas där för någon tycker jag är en självklarhet som människa.
Dina besök räcker mer än väl, dina rara kommentarer och dina godnatt är ett bevis på att du bryr dig.
Ha nu en riktigt skön första oktober min vän
En värmande kram till SE och Carolina också.
Kramkram

Anonym sa...

Du ger mycket tillbaka, Elisabeth, vännen! Tro inte annat!

Det verkar ha varit en rätt trevlig dag igår märker jag, skönt! Hm, maken min brukar kunna lägga frukt och grönsaker så att det blir mosat oxå... Jag har tjatat ett tag nu men det händer allt ibland ännu:))

Hoppas att din dag idag blir så bra som den bara kan bli!!!

Stora kramar!

Anonym sa...

Bra du sov länge, det var något positivt. Du behöver vila för att orka me allt i livet.

Önskar dig en underbar dag. Kram från din vän Anita

Bloggblad sa...

Du verkar ha väldigt fullt program och jag slås av allt fikande... :)
Skönt att du har fina dagar ibland!

Anonym sa...

Så skönt med fikastunden med dina föräldrar efter en sovmorgon du så väl behöver och förtjänar. Att du dessutom fick en dipp gläder mig än mer. Det är så mycket jag önskar dig. Stora varma kramar...

Eleonora sa...

Varmaste höstkramar och mitt tänk får du! Du fina, starka, kämpande kvinna, hustru och mamma. Det låter fint den dagen ni hade igår. Hoppas det blir många sådana. Kramkram igen

Anonym sa...

Hämtade posten nyss... Däri låg ett av de vackraste kort som någonsin skapats och det var adresserat till mig. Den vackra utformningen i kombination med alla fantastiska ord gjorde mig alldeles rörd och varm i själen. Tack Vännen!!! Kramar i det oändliga...

Anonym sa...

Så mysigt skrivet...det märktes att ni haft en bra dag. Ju fler bra dagar, desto bättre orkar man de dagar som känns mindre bra.

bollebygdsbo sa...

Så härligt att få läsa om dessa dagar av lite "vanligt liv" som du får emellanåt.

Det där med att vandra runt blnad bloggar ska ALDRIG kännas som tvång!
Det ska ske när man känner för det och man orkar med.

Inte ens att skriva sin egen blogg får vara ett "måste".

Kram till er

Anonym sa...

Ja det är helt otroligt att så många orkar gå in på sina bloggar och säja godnatt.. det där gör jag aldrig.. Då ska det va om jag går in till någon sent i så fall.. det får vara med mina skriverier för dagen.. Kul du gillade resan.. alltid roligt när man får uppskattning.
Du bäddar in dina dagar så väl skriver bra gör du:-)
Ha de fint.. Kramkram

Eleonora sa...

God Natt min vän och hoppas du får ännu en natts god sömn. Tassar tyst ut igen -kram

Anonym sa...

Tittar in och säger godnatt och ser att du haft en hyfsad dag!
Skönt att se att såna finns mitt i allt!
Kramen och hoppas du sover gott inatt oxå!

Christina sa...

Med mina röda skor smyger jag in till dig, vännen med ett hjärta av guld, ett kärleksfullt sinne och en rakt igenom hjärtego människa.
Tyst viskar jag god natt och önskar att du får sova gott.
Vi ses imorgon igen....
Kraaaam

Dubbelörn sa...

Jag får så oerhört mycket fr dig o din blogg... vetskap om kärlek, ödmjukhet o trofasthet när den ena har det svårt...

Du är fantastisk!!!

Varmaste kramar... något är på g... ;)

Anonym sa...

Så skönt att du kunde sova länge. Du behöver det så väl.
Det gör ingenting att du inte hinner in till alla oss, vi vet att du tänker på oss. Och du har ganska mycket annat att pyssla med, desto roligare de gånger du tittar förbi. Kram

Anonym sa...

Som jeg sier: Alt til sin tid.

Ha en riktig god natt!

*varm klem til deg*

Elisabeth sa...

TILL ALLA: Har inte riktigt ork för att besvara alla era fina kommentarer nu... ni vet! Istället hälsar jag på hemma hos er...!

Men en sak vill jag ge till er alla: Min absolut djupaste och varmaste respekt.. för att ni finns här just nu. Så länge jag lever ska jag bära er omtanke och ert stöd som ett av mina vackraste minnen i livet. Att det fanns vänner som kom när jag behövde dem som allra allra mest! Min önskan är också, att jag på något sätt ska kunna ge tillbaka, till var och en av er, vad ni ger mig nu!

Med mina vackraste och ödmjukt tacksammaste tangenter... TACK!

Anonym sa...

Det här är asså min kära svåger, Sven-E, och det bär mej emot att känna detta måste, att erkänna hans sjukdom....... Finner ej ord just nu, men återkommer snart. Titta bara på killen på bilden, hur bra mår han inte??? Men ändå finns det något som tar hans molnfria dag ifrån sig, och med detta försvinner min molnfria dag. Syrran, du vet jag alltid finns här, i med och/eller motgång, jag ska försöka göra ditt och min älskade svågers dagar molnfria så gott jag kan.....I LOVE YOU och jag följer dig, vart du än vill gå:::::::::::::::::hälsn. Bror Major