Jag har inte glömt dig även om det är glest mellan kommentarerna. Vet inte riktigt vart tiden tar vägen. Det är morgon och så är det kväll. Jag har tagit på mig lite för mycket den här terminen så jag kämpar på med det. Det är därför som du inte hör så mycket av mig men jag ska försöka bättra mig. Kram
Tjej och mamma på snart 50 år...
Min man fick i november 2005 diagnosen Alzheimers med stora frontallobsskador!Han var då 49 år. Jag var hemma med honom fram till den 22 januari 2008, som var dagen då han lades in på geriatriken (om det kan du läsa här: http://himlastigen.blogspot.com/2008/01/jag-skriver.html ) Sen kom han inte hem mer.. och idag så befinner han sig på ett särskilt boende för dementa. Så just nu rör sig min blogg om den kaosartade vardag vi lever i! Hur vi försöker hitta ett nytt sätt att leva, i detta väntrum...
Men jag skriver om annat också... sådant som är viktigt, och som berör mig på något sätt. Både viktigt, och oviktigt... tokigt, och otokigt. Som livet också ska levas...
4 kommentarer:
Ha en bra dag!! Kraam
Pontus P är en riktig söting!
Hoppas promenaden blir skön.Det börjar bli fina färger ute. Igår spöregnade det men nu kom solen.
Kram Kia
*Kramar om* vännen.
Jag har inte glömt dig även om det är glest mellan kommentarerna. Vet inte riktigt vart tiden tar vägen. Det är morgon och så är det kväll. Jag har tagit på mig lite för mycket den här terminen så jag kämpar på med det. Det är därför som du inte hör så mycket av mig men jag ska försöka bättra mig. Kram
Skicka en kommentar