... den första utan honom. Det har varit många första gånger nu, utan honom. Varje dag faktiskt... och fler ska de bli. Trist när man tänker så...
Men trots det, så blev det en fin dag för oss... än om regnet gjorde sitt bästa för att förstöra stämningen. Tillsammans med lillebror F, och hans sambo C, så åkte vi ner på stan för att se på "Håknäs-tomten", grankransförsäljare, paltförsäljare... och många andra typer av försäljare. Det blev lite vemodigt, och tungt emellanåt då mycket av det som bjöds på var sådant som bjudits på lika länge som Carolina är gammal.... och minnen seglade upp.
"Åh, mamma... karusellen... jag som brukade tjata på pappa att han skulle åka med mig i den..."
"Kolla mamma... Håknästomten är här i år igen.... minns du när pappa köpte en julklapp för killar till mig ett år... då jag fick en plasthammare i paketet.."
Det var många sådana tänk... många minnen som bara poppade upp lite som det ville ur minnets skafferi.
("Åhhh..." säger vi då... både hon och jag... lite långdragigt och vemodigt. Å så tänker vi bort det... fort. Det gör vi ofta när speciella minnen med SE bara poppar upp så där, vilket de gör lite nu och då, hela tiden. Men de är alla viktiga minnen... våra viktigaste... och de måste få luftas när de poppar upp! Speciellt, och viktigast... hennes minnen.)
Men inte så att vi var ledsna... inte så att vi gick omkring och deppade i ett regnande adventsmys... nej, för det var trevligt och mysigt också. Roligt. Vi köpte varm korv, och tittade lite på allt möjligt... både i affärerna, och utanför. Rätt vad det var så försvann Carolina tillsammans med F... lite hemligt, o han behövde hjälp... så jag och C gick och strosade för oss själva. Å vi dividerade länge om vi verkligen skulle köpa några blöta bullpåsar av scouterna, eller klass 4 på... vilken skola det nu var. Det blev Konsum istället.... men inte bara bullar.
C kom med förslaget att vi skulle åka upp till mamma och pappa och adventsfika... så vi köpte glögg, vörtlimpa, lite julskinka, lussebullar och... grönmögelost! (Inte min idé... "men det är supergott på pepparkakor" försäkrade C.)
Så när vi kom dit... och fikat stod på bordet... då tände pappa det 1:a adventsljuset.
"Tack för att ni var hit och förgyllde våran dag... tack snälla ni" sa mamma. Å jag förstod ju att det hade blivit tufft för dom... om ingen hade dykt upp.
Å det blev en förgylld stund för oss allihopa, tror jag... skratt och prat, pappa som satte på lite julmusik... glögg och kaffe, julsmörgås med skinka på... och så förstås... mögelosten! Men den fick pappa och C festa på... vi andra avstod mer än gärna.
Så... en dag som såg lite trist ut från början... blev också en dag med mycket roligt, vemodig längtan... och den varmaste förgyllda stunden hos mamma och pappa.
Tack C och F... tack Gud.... tack livet.
Sen vet jag inte riktigt om jag ska tacka för kvällspasset! Det som innehöll läxhjälp till Carolina i psykologi. Men... vilket öde.... Freud och hans terorier... om detet, jaget och överjaget. Kunna sånt.... och inte så lite heller! Varför då? Till klockan ett inatt kunde jag det... hon också. Idag kan jag det inte... men jag hoppas att hon kan det! Jag tror det...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Hej du fina
Vad skönt att ni hade en fin dag, du och Carolina. Det är ni mer än väl värda. Hoppas att du kan fånga den där känslan när det knölar ihop sig i själen, av värme, glädje. Hoppas det gick bra för C med psykologin. Jag tycker det är jätteintressant, med alla dolda saker man har inom sig som man inte ser innan man vet att de finns. Det finns mycket i det mänskliga sinnet, ganska mycket konstigt och underligt och kryptiskt. Vi är en komplicerad ras.
Stora varma kramar till dig
Det var en trevlig och lyckad 1:a Advent ni hade både på stan´och hos dina föräldrar. Din brors fästmö verkar vara en toppentjej!! Glad och pigg och påhittig - vilken tur han har haft som hittat henne.
Sköt om dig och kram
Låter som det blev en trevlig dag! Freud ska man kunna så att du vet vilken del av dig som pratar med dig.... :-) Kram
Det är tungt på många hörn i er familj. Men så skönt att ni tillsammans kunde glädja varandra denna svåra första advent. Du glädjer mig enormt med dina fina ord hos mig ska du veta! Stora kramar...
Elisabeth du har varit med mig i tankarna - som alltid - under utställningen. Stor kram Nalle
Det låter som att det blev en bra 1-a advent i alla fall,,,men det är alltid jobbigt med 1-a utan,,,, alla de där första dagarna utan är pissiga,,,men måste ju gås igenom de med,,, men det är roligt att läsa om att du tycker att det har varit en bra dag ändå, och att du tackar livet :-) Mmmm underbart!
Kramar,,,
Det första året ensam är alltid det svåraste har någon sagt. Alla storhelger och allt som varit speciellt måste man ta sig igenom ensam. Nu har snart det första jobbiga året gått och det finns bara en väg och det är uppåt och utåt, jag tror det blir bättre när du får komma ut, jobba lite och träffa andra människor, få nya vänner.
Det är klart att minnen från förr poppar upp, men en dag kan dessa minnen lysa upp tillvaron istället för tvärtom.
Härligt med pepparkakor med mögelost på, hon har alltid så himla rätt Carro.
kram C
Vad skönt att ni fick er en fin första advent! Härligt!
Fösta gången jag hörde talas om pepparkakor med ädelost på trodde jag att jag hörde fel, det kunde ju bara inte passa ihop... Men det gör det! Nu går det inte en december utan flera ost-peppisar. Gott!!!
Hej min vän skönt att höra att det blev en bra dag för dig och Carolina igår. Att det blev så bra med 1.a ljuset tänt hos dina föräldrar. Önskar er av hela mitt hjärta allt gott som får er att må bra och att hitta vägen till livet igen. Många kramar Tussegumman
Men vad det värmde mitt hjärta när din pappa sa så där! Stor varm kram till er alla!!!!
Så härligt och mysigt ni fick det på advent. Blir alldeles rörd när jag läser om hur ni åkte hem till föräldrarna.Vilken lycka för dem det måste ha varit.Var glad för alla minnen ni har för dem kan ingen ta ifrån er även om dom kanske ibland just nu kan kännas jobbiga.Här har det inte varit så mycke julstämning ännu har bara försökt att orka med. Ikväll känns det rätt ok igen.
Många kramar
ewa
Jag blir tårögd när jag läser om er dag.
Så fin dag det blev.
Jag är absolut övertygad om att man måste få "känna lite" på minnet och minnesstunderna, smaka lite på dem.
Nästa gång man tar fram dem så gör de inte lika ont.... till slut kanske de blir goda glada minnen, att gotta sig i?
Om än det kan vara långt dit, väldigt långt känns det som just nu för mig, när det stormar mot julen.
Då när man vill samlas med sina barn....
Adventshälsning från Lena
Hälsa Carolina från en som läser psykologi vid vuxen ålder (högskolenivå) att det är uppåt väggarna att ta upp Freuds teorier på gymnasiekursen. Man ska förstås känna till Freud som fenomen, men: 1) hans teorier är svåra att förstå
2) den riktning i psykologin som bygger på dem är den mest omdebatterade samt
3) till och med inom denna inriktning (psykodynamiska teorier) har Freuds ursprungliga teorier omarbetats en hel del (till något som är mycket lättare att ta till sig)
Men jag tror att ni fixade det i alla fall!
Skicka en kommentar