Har nu läst hela din blogg. Jag är så full av beundran över din och din dotters otroliga förmåga att på ett underbart sätt hantera er situation. Sänder dig tankar och en önskan om ett bra liv även om det vissa dagar testar dig på alla möjliga sätt
iNGABRITT: Tack för de fina, och uppmuntrande orden! Jag blev verkligen glad... för ibland känns det ju lite som att gå krokig i motvind. Tack snälla! Varm kram..
Tjej och mamma på snart 50 år...
Min man fick i november 2005 diagnosen Alzheimers med stora frontallobsskador!Han var då 49 år. Jag var hemma med honom fram till den 22 januari 2008, som var dagen då han lades in på geriatriken (om det kan du läsa här: http://himlastigen.blogspot.com/2008/01/jag-skriver.html ) Sen kom han inte hem mer.. och idag så befinner han sig på ett särskilt boende för dementa. Så just nu rör sig min blogg om den kaosartade vardag vi lever i! Hur vi försöker hitta ett nytt sätt att leva, i detta väntrum...
Men jag skriver om annat också... sådant som är viktigt, och som berör mig på något sätt. Både viktigt, och oviktigt... tokigt, och otokigt. Som livet också ska levas...
2 kommentarer:
Har nu läst hela din blogg. Jag är så full av beundran över din och din dotters otroliga förmåga att på ett underbart sätt hantera er situation. Sänder dig tankar och en önskan om ett bra liv även om det vissa dagar testar dig på alla möjliga sätt
iNGABRITT: Tack för de fina, och uppmuntrande orden! Jag blev verkligen glad... för ibland känns det ju lite som att gå krokig i motvind. Tack snälla! Varm kram..
Skicka en kommentar