fredag 27 februari 2009

Dagen idag...

... var en betydelsefull dag. SE fyllde 53 år.
Igår kväll, och inatt så låg jag vaken länge och funderade på hur jag skulle ordna det med tårta, present och bilskjuts.
Imorse ringde jag först till SE och grattade...
"Jaha, vad då för?" frågade han när jag sa grattis. Frågande...
"Ja, du fyller ju år idag" svarade jag. Hurtigt som vanligt...
"Jaså, gör jag det... vet du det du?" frågade han
"Jajjebox... det gör jag, gubben... och nu tänkte jag komma och hälsa på dig om en stund... och bjuda på lite tårta... blir det bra det?" svarade jag.
Sen pratade vi en bra stund.... han lät som vanligt glad och pigg... och detsamma gjorde jag. Men det var svårt... bara att höra hans röst... och när jag frågade om "käringa hans" så svarade han: "Ja, hörrudu, nån sån vet jag inte om". Som en bekräftelse på det jag redan vet.... att för honom finns ingen "käringa" längre. Hans ord ekar djupast... fast än jag vet.

Sen ringde jag hans kontaktperson och vi åkte tillsammans ut till SE. Men vad förvånad och glad jag blev... där hade personalen både bakat tårta, och dukat upp med både kaffe och chokladlikör! SE satt i fåtöljen när vi kom... och väntade på "gofika".
När han fick se mig så tittade han på mig och sa: "Jaså, kommer du också?" (Det kändes bra... som en liten bekräftelse på att han kände igen mig.)
Jag hade köpt med mig glasstårta och presenter.... och jag tror SE blev gladast över godispåsen med Winigum.

Som vi stod där så kom också SE:s systerdotter Sofi dit och överraskade. Med sig hade hon glasstårta och presenter. Jag tror att han kände igen henne lite nu och då... för rätt vad det var så ville han småbusa med henne... dra henne i håret, och låtsas bråka lite. Så där som han brukar göra med Carolina. Det var roligt att se...

Sen blev vi alla bjudna på kaffe och hembakad hallontårta.

Jag gick igenom hans kläder lite, bytte kuddöverdrag, och kastade bort lite gamla tidningar som han sparat på rummet. Jag fick också ta hem hans gamla armbandsklocka. Han hade den nya på sig, men enligt personalen så ser han inte på klockan. (Kanske, och mest troligt så kan han den inte längre...!)

När vi skulle gå så såg jag att han var trött. Lilla gubben min...
Såg också att han blev lite orolig... så jag sa att han skulle gå och sätta sig och titta på skidåkningen en stund, så skulle jag komma tillbaka sen.

Jag fick lift med Sofi tillbaka...

Svår glädjens dag... jag är nöjd. Men Gud vad jag saknar....


Glatt ville jag min drömda på händerna bära
genom snåren dit bort där min koja står,
och höja ett jublande rop mot den kära:
Välkommen du, som väntats i ensamma år!
(Dan Andersson)

7 kommentarer:

Annela sa...

Men en sån fin födelsedag det blev i alla fall! Så roligt för SE med så mycket besök.
Kramar, vännen...

Eleonora sa...

Min vän! Jag är bara med dig det vet du!

Kramar om

Gisan sa...

Kan tänka att det var svårt mitt i glädjen. Det är ju inte så man vill fira sin älskade 53:e dag. Men ni gjorde det så glatt och fint för honom. Inte konstigt att han var lite trött sen. Det är gott betyg. Stora kramar till dig!

Vida sa...

Låter som en fin dag på många vis även om den var svår.

Kramar från Liv

Anonym sa...

Fint att få ta del av ert firande av S-E:s födelsedag, även om jag förstår att det var mycket kluvna känslor för din och Carolinas del. Skönt att höra att höra att han verkar ha omtänksam och bra personal!

Anonym sa...

Men förstå att min svåger fyller 50 år i morgon, så svårt att tänka att han skulle vara i din S-E:s sits om tre år. Du är verkligen en kämpe och jag beundrar dej som så modigt och ärligt skriver om det fruktansvärda som drabbat din familj./STOR kram

Anonym sa...

Det är så hemskt, så orättvist och så onödigt att han ska behöva drabbas som han har gjort i så pass unga år!
MEN... (nu låter jag som Tony Irwing i Lets dance), i den situation som han befinner sig har han det så bra som han bara kan ha! Ödet kan man tyvärr inte påverka, hur mycket man än vill. Men han har många omtänksamma personer runt omkring sig som hela tiden försöker göra det bästa av situationen, och det är stort!
Jättekram till dig, varje dag, även om jag inte skriver det varje dag!