fredag 20 februari 2009

Det är konstigt...

... tänkte jag. Precis där i Hagaparken...
"Vi går tillsammans ändå.... du kommer alltid att göra det... här bredvid mig."
Så tänkte jag. Så kände jag.

Det är nog så, att någon som flyttat in hos en, flyttar aldrig ut.

Eller... så är det.

..........

Svek. Det sammanfattar och omfattar nog det mesta av vår värld just nu....
Sorg. Det får komma i andra hand...

7 kommentarer:

Anonym sa...

Jo visst är det så. Äkta kärlek flyttar inte på sig. Den går alltid bredvid, finns alltid - oavsett vad som händer i livet.

Kramar Nalle

Anonym sa...

Tack för dagen med dig.Tiden bara rusade iväg.Kikar in och önskar dig en fin helg. Försök koppla bort det onda bara för en liten stund.Många varma kramar ewa

Gisan sa...

Han går med dig och du med honom även om det inte märks på samma sätt som förr. Men hans kärlek till dig finns alltid kvar hos honom precis som din till honom. Kramar...

bollebygdsbo sa...

Just han kommer att följa dig, på olika sätt, resten av livet.

Jag känner din smärta genom dina ord. Önskar att jag kunde vara till stöd och hjälp.

Styrkekramar komeer från mig här i Bollebygd

Anonym sa...

Äkta riktig kärlek flyttar in i hjärtat och stannar där. Du har så rätt i det du skriver, ni kommer alltid att gå bredvid varandra. Gläd dig åt den känslan även om den även känns dyster.

Kramar

Anonym sa...

Så är det.
Den som man ha släppt in i sitt hjärta går alltid bredvid.

Döttrarna och jag har känt många gånger att Pappa/Janne är med oss. Nu vet jag att det inte är på samma sätt som för dig, men du vet vad jag menar.
Den man älskar, den älskar man.

Massor av kramar!

Gnällspikar och livsflanörer sa...

Vännen! Din blogg är DIN och du skriver för DIN skull och då kan bara DU avgöra vad som ska skrivas eller inte och på vilket sätt...

Stora kramar!!!