söndag 24 juni 2012

"Vad jag älskar dig, mamma"...

... viskade jag i hennes öra.
"Å jag älskar dig, gumman... imorgon också" svarade hon. Med svag röst och ögonen slutna.
Tack mamma... för i livet som jag har kvar... där kommer dina ord att finnas med mig i varje ny dag... "imorgon också".

Men idag var det hennes "stora dag".  En dag fylld med både tårta och presenter. Vi var där tidigt, Carolina och jag. Pappa hade flyttat ut sin säng så att vi kunde ställa in deras lilla rumsbord där istället. Å med en fin duk, blommor på bordet, och rumsstolar så blev det som det finaste lilla mottagningsfiket. Där bredvid hennes säng..
Att hon skulle få vara "en prinsessa", som vi sa till henne, idag på denna stora dag, det var viktigt... så vi hjälpte henne med "kattvätt, satte på henne den fina nya tröjan som hon fått av pappa i födelsedagspresent på morgonen, och sist, men inte minst, hennes guldhalsband och de fina ringarna. Hon var så fin där hon låg... ja, som en riktig prinsessa. En trött och lite svamlig prinsessa visserligen... men ändå.

Sen kom det gäster. Flera stycken. Alla tillhörande släkten.. och kära för henne. Många fina blommor.Hon blev så glad när de kom... än om jag ju gissar att de också såg hur trött hon var. Att hon inte orkade prata så mycket.. att hon tappade ord och meningar... och att ögonen ramlade igen rätt ofta. Som tur var så kom inte alla precis samtidigt, så de kunde turas om att sitta där inne hos henne vid "det lilla mottagningsfiket".
Så småningom åkte de flesta hem... och det var en lycklig, men så så trött och slut mamma som sa "vilken lycklig dag" hon haft. Sen var hon helt slut på... som om alla krafter hon ägt gått åt för dagen.  Jag satt länge och strök henne över pannan och nynnade för henne.. orolig som hon var.

Strax efter fem så gick jag hem. Då hade jag pussat henne på pannan... och lovat att komma tillbaka imorgon.  Men som jag klev upp och skulle gå, så sa hon: "Elisabeth, får jag följa med dig hem?" Klart och tydligt.
"Åh lilla mamma, det är väl klart att du får" svarad jag.
Jag vet inte om hon hörde mitt svar för hon somnade om lika fort igen... och "det lilla mottagningsfiket" stod ännu kvar. Med alla fina blommor på...


Ikväll pratade jag med min syster. De hade lyft upp henne i stolen och rullat ut henne på balkongen. Hon har ju velat det länge, men jag tycker det var lite våghalsigt just ikväll.

3 kommentarer:

Ruta Ett sa...

Din mamma fick en fin födelsedag tack vare dig och alla som ordnat det så fint för henne.
Det känns gott att veta för er!
Jag skickar Bamsekramar genom rymden...

Renée sa...

Vad ni ställer upp för er mamma... Kan säga att det är INTE alla som gör det...

bollebygdsbo sa...

Din mamma fick en fin födelsedag och kanske var det just den kvällen som hon ville ut på balkongen. Där din mamma befinner sig just nu så tror jag att man ska försöka ordna det som hon vill ha och göra direkt - känslan blir svår annars om det inte blir av.
Många tröste- och styrkekramar till er alla. <3