... och det går. På teven ikväll säger "julmysar-Ernst" att julen handlar om minnen och traditioner. Då har han nog aldrig behövt befinna sig någon större överlevnadsfas över julen... där minnen gör ont, och där alla traditioner är borta.
Så är det här iallafall... allt det som har varit... måste bli det nu... har varit.
I vår lilla familj är det dagen idag som finns nu... och högst två dagar framåt. Tiden bortom det får vara... än om vi fuskar lite med att känna en försiktig förhoppning om julafton... att vi alla ska få vara tillsammans. Men det är tre dagar dit...
Nu är det enda vi har... och nu är det julmys varje dag här.
..........
I måndags fyllde jag år. Det blev en fin dag... och jag ska spara det fina i mina minnen. Carolina som kom och väckte mig med tänt ljus och födelsedagssång, gröten som hon hade kokat till mig... och dukat upp så fint med röd serviett i vardagsrummet. Tanterna som stämde upp till samma sång på eftermiddagsfikat på RK. Pappa som var förbi på kvällen och blev bjuden på kaffe och en hembakad kaka av Carolina. Lillebror Fredrik med familj som kom och grattade på kvällen med en påse lussebullar.
Vemodigt och vackert sparar jag också minnet av hur jag under hela dagen gick omkring och bar på ett annat minne. Ett minne som bara poppade upp från någonstans. Ett minne från det där vackraste paketet som jag fått så många år tidigare... av Sven-Erik. Paketet som visserligen inte var så vackert då jag öppnade det... men som idag är ett av mina vackraste och käraste minnen.
Paketet som innehöll en stor ful gråsten.
Jag tror det var vår första jul tillsammans. Han ville göra det lite roligt... då jag sagt att "det spelar ingen roll vad det är... det är inte innehållet som räknas... det kan vara en STEN... huvudsaken det är ett paket!"
Döm om min förvåning (och besvikelsen minns jag ärligt sagt också) när jag öppnade paketet och den visade sig innehålla precis det... en sten!
Självklart fick jag ju ett annat "riktigt" paket också... fast jag minns inte vad. Men minnet av stenen... det är nog den vackraste julklapp jag någonsin fått.
Det är ju det jag skriver... det är svårt med minnen vid jul.
........
Sen hade jag säkert tänkt skriva någe mer... kanske var det nåt viktigt... men det har jag isåfall glömt nu. Jag är trött, och det är sent... så det får bli en annan dag isåfall.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Grattis i efterskott ♥
Minnesjul, visst är det så, alltid.
Blandad kompott av ont & gott.
Jag vet inte riktigt hur jag ska skriva nu...men, jag önskar Dej allt gott, alla dagar...hur än det är.
STOR KRAM OM ~~~
Eva
Vännen min först en försenad gratulation på födelsedagen, har inte haft ork att titta in på några dagar, bor liksom lite i packlådor nu, skall visserligen inte flytta förrän 1 februari men har börjat tidigt eftersom kroppen mår som den gör. Jag ler med dig när du är lycklig, och gråten är min när du gråter. Du skriver så fint..allt berör mitt hjärta. En stor ful gråsten..jag kan förstå din förvåning, och besvikelse, men som du säger är det inte innehållet som räknas utan tanken, och givaren..det är ett fint minne som du alltid varmt har i ditt hjärta. Jag har också en ful grå sten som jag själv hittade för många år sedan i Norge..den stenen, och minnet runt kring den är dyrbarare än mina två diamant ringar som bara ligger i min låda..ringarna kan jag skänka bort utan att det gör minsta ont men inte stenen, den vårdar jag ömt så länge jag lever..den dyrbara gråstenen vill jag aldrig mista.
Fina Elisabeth, jag önskar dig, din fina Carolina, och alla de dina..en riktigt God Jul, och Ett Gott Nytt ljust år 2012. Varma styrekramar..Ljus, och kärlek/Marjatta
*kram* Gratulerar i efterskott!
Du gör det så bra, skapar nya minnen. Det enda rätta.
*kramar*
Skicka en kommentar