Tjej och mamma på snart 50 år...
Min man fick i november 2005 diagnosen Alzheimers med stora frontallobsskador!Han var då 49 år. Jag var hemma med honom fram till den 22 januari 2008, som var dagen då han lades in på geriatriken (om det kan du läsa här: http://himlastigen.blogspot.com/2008/01/jag-skriver.html ) Sen kom han inte hem mer.. och idag så befinner han sig på ett särskilt boende för dementa. Så just nu rör sig min blogg om den kaosartade vardag vi lever i! Hur vi försöker hitta ett nytt sätt att leva, i detta väntrum...
Men jag skriver om annat också... sådant som är viktigt, och som berör mig på något sätt. Både viktigt, och oviktigt... tokigt, och otokigt. Som livet också ska levas...
13 kommentarer:
Lycka Till på promenaden!!
Tycker jag ser hur det ljusnar vid horisonten ;-)
~ Lena ~
(som nyligen hittat hit och läser och läser och läser... )
Jag går med dig!
Kram Bodil
Det känns skönt om Du börjar att se ljuset i tunneln.
Kram
Jag gör dig också sällskap lite då och då. Kram
Det är så rätt, vännen.
Goa du
KRAM
Ja.
Kram från Eva
Jag håller din hand ♥ på vägen
♥hjärtekramar♥
Ewa
Hej vännen!!
Vilka fina & djupa ord!!
Jag gör dig gärna sällskap =)
Du fixar detta!!!!!!!!!!
Kram Tina
Jag me'. Då kan vi ha sällskap =)
Tänker på dig och skickar med en stor varm kram!
Jag säger som de andra - du får lite sällskap ibland på din promenad. Jättevacker bild!
Kramar/M
Jag önskar att jag kunde göra något annat än att önska dig lycka till på din promenad mot en ljusare tid.
Många varma kramar!
/Ingrid
Vad det lät fint. Jag hoppas och önskar att du ska klara det fint.
Ha det så gott.
Kram Elzie
Skicka en kommentar