Mamma såg så trött ut...

... när vi kom dit i förmiddags. Med nybakat gofika av Carolina...

Jag vet inte mer vad jag ska skriva... men de senaste dagarna har en förkylning härjat i hennes kropp. I går var hon så trött och svag att hon inte orkade ta emot någe besök... och det... det säger mycket när det gäller mamma. Det har aldrig hänt.. hur dålig hon än har varit. Bara att gå på toaletten har varit ansträngande för henne... och hjärtat har börjat gå oroligt och fort, sa hon för några dagar sen.
Men hon sa att det kändes lite bättre idag.. fast hon är fortfarande mycket trött. Jag såg det.
Lilla lilla mamma...

Pappa han springer runt som den värsta tomte.. och försöker hinna med både hushållsbestyr och hennes väl och ve. Hjälper henne till toaletten... hämtar det hon vill ha... knäpper knapparna i koftan... och är lyhörd för minsta vink från henne. Allt med ett leende...
Sen berättar han för mig hur han har fått svårt att gå... en stor och djup hudspricka under foten som gör ont.
Han vill inte bekymra mamma, säger han... men jag vet ju att han lever under stor stor press nu.
Lilla lilla pappa...

Så lite man kan göra... så mycket man vill.

.........

I övrigt så har vi haft en fin helg... om än lite intensiv. I fredags var vi till mamma och pappa, i går var Jonas med lilla familjen hit och fikade... och idag besöket hos mamma och pappa, och sen kom Jonas hit med lilla familjen igen och hjälpte oss att få upp adventsbelysningen på balkongen. Så man är lite trött ikväll...

Sen får man bortse från regnet... som snuvade oss på snökonfekten som dalade ner lite tidigare idag! För annars blir man bara, som jag sa till Carolina för en stund sedan, sur och depp i luvan!!

Sov gott världen därute... sov gott mamma och pappa... sov gott Sven-Erik... sov gott världen därute.


(Så hurtigt jag tycker det låter när jag läser mellan raderna vad jag skrivit... men... ja, det får väl låta så då... de flesta förstår ju... och jag vet ju.)