hade 2 små damer absolut ingen aning om vid 6 och 7 års ålder! Det enda de visste var att de ville bli lika fina som hon i mammas tidning .... och precis var det fanns sådana saker som de behövde för att bli så fina...
Mycket målmedvetet, och med bestämda steg gick två damer in på varuhuset Tempo, styrde stegen vidare mot barnavdelningen och... vips hade de en liten aftonväska hängande på varsin arm... och vips, hade det åkt ner solglasögon, armband, halsband, och vita handskar i väskorna! Nöjda knäppte de igen väskorna!
Styrde sedan stegen vidare mot matavdelningen där 1 paket prinskorv införskaffades i en av väskorna! Nöjda med sina "inköp" gick de mot kassorna, log oskyldigt mot kassörskan - och gick ut!
Vad skulle de göra av sin nyvunna finhet? Ja, är man 6 och 7 år gammal - då är alla sätt bra..!
En stund senare kunde man se två små fina damer sittandes på stans finaste café, iförda solglasögon, armband, halsband... och med vita handskar äta prinskorv!!
Vad som hände sedan, när jag och min syster kom hem ..... det är en annan historia!
Fredag idag... ( och ingen Margit och Margot känner jag heller...!)
Vaknade tidigt. Trodde jag hade tvättid - men efter ett besök i tvättstugan, med både tvätt och allt, så insåg jag ju mitt misstag.... någon annan tvättade för fullt! Jaha ja, bara att vända om...!
"Grannen Börje" (ledsagaren) skulle ha kommit idag och hjälpt Sven-Erik att måla staketet! Men jag fick ringa och avboka! SE var på så dåligt humör.... "den jäveln (Börje syftade han på) kan komma och måla stakethelvetet själv...jag ger fan i alltihopa...lika bra att få dö"... var några av hans kommentarer när jag förde på tal att Börje skulle komma idag! Ringde Börje och sa precis som det var! Sen blev det att peppa SE ... " det blir bättre snart... vi ska fixa det här... du är ju sjukskriven just nu... okey att få vara less...etc etc i 2 timmar! (Att peppa någon när man själv inte tycker det är så roligt - det är inte så himla lätt.... men det går ju!)
Carolina och jag hade städdag! Inte kul men nödvändigt!!
Conny (SE:s gamla arbetskompis) dök helt plötsligt upp! Han jobbar inte heller kvar på HSB, varför vet jag inte riktigt, är lite udda och så... men han verkar väldigt snäll! Tar med sig SE ibland, antingen på lunch med det gamla arbetsgänget eller en biltur någonstans... SE uppskattar det mycket tror jag! Detta är ju en person som SE känt redan innan han blev sjuk - ingen ny person för honom! Kanske därför det fungerar...? Idag åkte de till det gamla arbetsgänget och till K-Rauta...
Ringde Anna-Karin på Athena! (Ansvarig för SE:s ledsagning.) Berättade precis som det var - att det fungerar nog inte det här heller... Att lära känna nya människor nu klarar han nog inte av - speciellt när han hade svårt att göra det som frisk! Jonas (min son)... undrar hon? Kan han tänka sig...? Kanske bara några timmar ibland? Jag får höra efter med Jonas...!
Tog med mig SE på Willys och handlade! Coop fungerade ju inte idag - för mycket folk för SE...! Märker alltmer att långa meningar och att prata blir allt svårare för honom! Idag skulle han säga: "gick ned med kläder"... det blev "gick ne me....klä....ar"! Men visst, än finns det dagar och tillfällen som hans ordförråd är ganska intakt - men man märker ju hela tiden försämringen!!
Middag - nja... igen höjdare men vi blev mätta iallafall..!
SE på dåligt humör hela eftermiddagen... I ren ilska över "skit-tv:n" gick han och lade sig, och smällde igen dörren med en smäll!
Jonas följde mig när jag tog "kvällspinken" med Pontus P... Tack min son...!
Roligt idag: nja... att Jonas följde med på kvällspinken...Carolinas städstolthet...
Mindre roligt idag: nja, det är väl bara att läsa... bara en sådan dag idag!
Tips: Du skall icke stjäla - ens om du är 6 eller 7... konsekvenserna kan bli förödande...!
Till alla mina livlinor: Det är såna här dagar.... då er omtanke tar mig vidare till nästa dag...!
13 kommentarer:
oj vilka minnen du väckte hos mig, och Tempo, det är bara vi lite äldre som minns Tempo och Epa.
själv hade jag en femöring som jag fått. Den gick jag bort till Tempo som låg på ringvägen, söder, när jag var 4 år.
Där tog jag/köpte jag en docka. Jag tog upp en docka och lade min femöring där och gick hem. Vad som hände sen är också en annan historia, huuu
,,,,,,,,,,
Elisabeth
ja det är och finns underbara platser i Jerusalem. kanske skall jag lägga ut lite fler bilder. Skulle tillfälle ges för dig att åka någon gång så åk
På biblioteken finns underbara böcker med mycket bilder.
kramis
Vilken underbar liten historia...fick mig att le för mig själv, även om det kanske inte var riktigt rätt det flickorna gjorde...men sött var det:) Jag beundrar dig....Att orka peppa på det viset. Jag tror uppriktigt inte att jag hade orkat det...Hade nog sagt "skit i det då"....Hoppas din lördag blir bättre:)
Tempo, ja det var längesedan...
Kul med gamla minnen som man plockar fram då och då.
Önskar dig och de dina en skön lördag
kram vännen min
Även om jag inte skriver så mycket kommentarer just nu, så ska du veta att jag tänker på dig och tycker du är oerhört stark som orkar vidare. Visst man måste ju, men din styrka lyser igenom allt! Jag tror att jag sagt det förut, men det tål att sägas igen: Du är en fantastisk person!
Stor kram!
Svar på min blogg:
Du är så himla rar, Tack! *Kramar om*
Massor med kramar till dig med från oss alla!!!
Det är så härligt med minnen
Även om det då var lite skämmigt *ler*
Men dessa minnen är ovärdeliga!!
Kramas!
Hej bara! Två kavata flickor och en underbar historia- iaf i efterhand.
Det borde räcka med en trilsken hormonstinn 16-åring (dvs precis som de ska vara i den åldern) att handskas med. Jag har sagt det förr...beundransvärt!
Kan inte Conny vara ledsagare då?
Det låter som att det Svem-Erik behöver är ingen ledsagare, utan något som han klan sysselsätta sig med, en praktik eller dylikt...
Vilka härliga minnen...
Men...
Jag blir alldeles stum när jag läser resten. Jag försöker föreställa mig dina känslor, för det måste vara fruktansvärt när någon man älskar... försvinner, förändras så radikalt. Du är verkligen stark som orkar med att ändå fortsätta och framför allt att ha tålamod!
Svar på min blogg:
Tack vännen!
Här är det panik-knappen som har blivit intryckt känns det som…
Kan inte göra så mycket åt gången för ryggens skull
och borde ha börjat för ett par veckor sedan *suck*
Massor med kramar!!
Hej söt:) Klart du kan låna min ängel. Om du tittat under kategorin skapat så finns det en ängel till:) Ha det bra, kram.
Din lilla fina story låter som ett perfekt underlag till en kortfilm!
Antar att varken Du eller jag är några filmare men Du kanske kan stå som manusförfattare?
Oscar i bästa kortfilmsmanus är inte fel att få!
Ha det så gott och varma tanka från Sola Stan!!!
sofia: Ja, du betalade åtminstone..! De fina damerna hade inte ens den insikten..! Dina bilder är så levande.. Kram
annika: Jo då! Du hade orkat du med! Vi orkar mer än vad vi själva tror när det gäller..! Kram
christina: Ja,alla minnen är bra - utom de dåliga...! Men på lite sikt så blir de dåliga bara en sekund i vårt liv... tur det! Kram
chaos: TACK! De orden gömmer jag, och sparar i mitt inre..! Du är också en fantastisk person.. Kram
puff: Men du är också himlarar! Jo, jag har nog en del skämmigheter i minnets skafferi! Kram
plupp: Tack för de orden! Jo, historien var ju lite underbar - men konsekvenserna därav mindre underbara..! Conny som ledsagare.. nja, det skulle nog inte fungera så bra! Inte riktigt stabil person, om man säger så...! Kram
fia: Ja, det behöver han också! Problemet är att det inte finns någonting...! På sjukhemmet finns dagvård med snickeri - men SE skulle i dagsläget inte vilja umgås med en massa åldringar.. och det förstår jag ju..! Kram
ella: Jag kan oftast inte gå dit - hur ont det gör att vara med på den här resan..! Men ordet du skriver,"fruktansvärt" , ingår i det rum av sorg,som jag bara öppnar ibland..! Du är också så stark...vet jag! Kram
annika: Tack, du är ju verkligen en ängel...! Kram
turtlegirl: Tack för de fina omdömet! Ja, Ingmar Bergman och jag, du vet!! Det var en rolig tanke...! Kram
Skicka en kommentar