Tjej och mamma på snart 50 år...
Min man fick i november 2005 diagnosen Alzheimers med stora frontallobsskador!Han var då 49 år. Jag var hemma med honom fram till den 22 januari 2008, som var dagen då han lades in på geriatriken (om det kan du läsa här: http://himlastigen.blogspot.com/2008/01/jag-skriver.html ) Sen kom han inte hem mer.. och idag så befinner han sig på ett särskilt boende för dementa. Så just nu rör sig min blogg om den kaosartade vardag vi lever i! Hur vi försöker hitta ett nytt sätt att leva, i detta väntrum...
Men jag skriver om annat också... sådant som är viktigt, och som berör mig på något sätt. Både viktigt, och oviktigt... tokigt, och otokigt. Som livet också ska levas...
3 kommentarer:
Har aldrig varit här förut, men du är en verbal och mycket trevlig kvinna, hit kommer jag nog att komma in ofta.... ;-) kram på dig!!!
Så sant så!
Hoppas att du har det soligt och varmt hos dig?
Kram
cim: Tack! Men du är så himla välkommen tillbaka..kram
christina: Yes!! Kan man mer begära? Det skulle vara en mjukglass då..? Kram
Skicka en kommentar