"Alla tror vi att vi har garantier för morgondagen - men så är det ju inte! Alla lever vi våra liv i tron att det vi missade idag kan vi göra imorgon- men så är det ju inte heller!"
ja hur kommer man vidare.. Bara tanken gör så ont, så ont... Man vill liksom gå itu.. Stackars dom som genomlida detta just nu deras känslor måste vara miljoner gånger värre..
annika: Jo, men sur cafepersonal förtog myset litegrann..! Men solen sken, så vad gjorde väl det..! Kram
puffeltufflan: Kanske det är så, att måste vi orka så gör vi det... Något är det ju som ger oss drivkraft att leva vidare när något ofattbart händer..! Kram
christina: Ja, och att trängas med övriga kunder är ingen hit heller.. så vi fikade länge.. Kram
Tjej och mamma på snart 50 år...
Min man fick i november 2005 diagnosen Alzheimers med stora frontallobsskador!Han var då 49 år. Jag var hemma med honom fram till den 22 januari 2008, som var dagen då han lades in på geriatriken (om det kan du läsa här: http://himlastigen.blogspot.com/2008/01/jag-skriver.html ) Sen kom han inte hem mer.. och idag så befinner han sig på ett särskilt boende för dementa. Så just nu rör sig min blogg om den kaosartade vardag vi lever i! Hur vi försöker hitta ett nytt sätt att leva, i detta väntrum...
Men jag skriver om annat också... sådant som är viktigt, och som berör mig på något sätt. Både viktigt, och oviktigt... tokigt, och otokigt. Som livet också ska levas...
4 kommentarer:
Mysigt med fika:)
Svar på min blogg:
Jamen så är det ju!
"Alla tror vi att vi har garantier för morgondagen - men så är det ju inte! Alla lever vi våra liv i tron att det vi missade idag kan vi göra imorgon- men så är det ju inte heller!"
ja hur kommer man vidare..
Bara tanken gör så ont, så ont...
Man vill liksom gå itu..
Stackars dom som genomlida detta just nu
deras känslor måste vara miljoner gånger värre..
Ha det gott, du med vännen!
Kramas!
En paus är aldrig fel, det är jäktigt att gå i affärer...
Ha en riktigt skön söndag vännen
kram
annika: Jo, men sur cafepersonal förtog myset litegrann..! Men solen sken, så vad gjorde väl det..! Kram
puffeltufflan: Kanske det är så, att måste vi orka så gör vi det... Något är det ju som ger oss drivkraft att leva vidare när något ofattbart händer..! Kram
christina: Ja, och att trängas med övriga kunder är ingen hit heller.. så vi fikade länge.. Kram
Skicka en kommentar