söndag 20 februari 2011

Idag får det vara...

... nån sorts terapi att städa och tvätta. Fokusera på att få fint, och göra mysigt hemma. Fokusera med allt man har. Man vill inte tänka... och allra mins när det bara är Carolina och jag.
Å det är svårt när helgerna kommer... hur man än hittar på och hittar på.
Men det går... för att det måste.

Kanske tror någon att det värsta skulle ha varit över nu... han bor ju inte hemma längre. Men han bor ju fortfarande... och jag är alltid där med honom.

Å mitt i det... min morbror. Jag ska förlora honom också nu...


Nehej, å så var jag där igen... i tänket!!! Bort, bort, bort med det fort nu.... och fixa disken, och gå till tvättstugan, Elisabeth! Jag ska nog inte skriva någe alls... det blir bara trist.

2 kommentarer:

Caja: sa...

Elisabeth....jag hoppas att du aldrig slutar skriva!!! Jag tycker faktiskt att sen en gång när andan faller på så ska du ta dig en ordentlig funderare på om du inte ska ta och skriva en bok utifrån allt detta material du har samlat på dig genom åren. Allvar alltså!! Jag tror absolut att du har förmågan att skriva den där boken om livet som blev men sen ändå inte blev.

Varmaste kramar till er alla/caja

Ingabritt sa...

Jag förstår att helgerna blir jobbiga och med mycket tänk. Jag har tyvärr inga stöttade råd eller ord. Bara att du finns mycket i mina tankar. // Ingabritt