måndag 16 mars 2009

... å hem kom jag

... med ytterligare 576 frågor. Exakt. Nu har jag svarat på dem, efter mycket vånda och ännu mera trötthet.

Idag fick jag träffa en läkare och berätta om mitt liv. Min sjukdomshistoria, eller anamnes som det heter på fackspråk. Vi pratade, eller mest jag då, om hur jag mår idag. Sen standardundersökningen, att lyssna på lungor och hjärta, och kolla blodtrycket. Inget fel där.
Men jag var slut i huvudet när jag gick därifrån.... och lite besviken på att han flera gånger gav uttryck för försäkringskassans roll i mitt besök. "Ja, försäkringskassan vill ju veta.... försäkringskassan har ju beställt den här utredningen... att det var därför jag var där....", och det efterlämnade en liten bitter eftersmak: Jag visste väl varför jag var där! Han hade väl kunnat vara lite diplomatisk och låtsats lite... att det var mitt väl och ve som var det viktiga, inte bara därför att försäkringskassan hade hänvisat honom någon att utreda!
Än om jag nu tyckte att han i övrigt var ganska bra och professionell, så kändes just det lite trist!
Men det kanske bara är jag som överreagerar....

Sen var det sjukgymnastens tur. Springa i trappor, lyfta vikter, gå fort, böja och stretcha, rita med raka armar, lyfta korgar... och lite sånt. Allt gick bra, tror jag.

Nu orkar jag inte skriva någe mer.... imorgon är det ett långt pass med psykologen på 3,5 timmar.... och det tror jag blir tufft!

..........

Tack alla ni som orkar bry er om.... ni bär nu... mycket!

20 kommentarer:

Anonym sa...

Jag blir alldeles matt när jag läser om hur du har det just nu och kan inte göra något annat än att sända dig många varma kramar och vetskapen om att jag tänker på dig!
/Ingrid

bollebygdsbo sa...

Elisabeth.
Ett stort steg har du nu påbörjat.
Jag vet att du inte kan stanna där - mitt i klivet. Den avgrund du ska över måste tas med ett rejält språng.Det är vad du just nu gör, befinner dig mitt i språnget.
Just nu går ett sus genom massan runt dig - sedan kommer jublet precis som när Holm hoppade höjd.
Kramar från Ingela

Anonym sa...

Jag är med dig i tanken imorgon när du är hos psykologen.

Kram Nalle

Anette sa...

Pust, vilken dag!
Jag hoppas att du får en riktigt god natts sömn.
Sov gott och ta morgondagen när den kommer.
Kramar

Anonym sa...

Jag ska tänka på dig så hårt och mycket som jag bara kan. Jag säger som det lilla blå loket i sagan: Jag tror jag kan, jag tror jag kan, jg tror jag kan. Och vet du han kunde och det är jag övertygad om gäller för dig med. Kram vännen.

Tummelisa Garn & Design sa...

Bry dig inte om Fk nu. Det är bra att de har beställt en utrednng så att du vet din förmåga och kapacitet, som den är just nu. Det tyckte jag var bra att ha på papper. Så försök inte att vara duktig utan blir du trött så säg det.
Jag vill minnas att psykologträffen var bra och givande, med lite tester av minne bl.a. Men jag var väldigt trött efteråt.
Lycka till! Jag håller på dig!

Annela sa...

Du har nåt att hämta hos mig :)

Gisan sa...

Åh din stackare säger jag bara. Det är ingen liten mngling du går igenom. Jag förstår att det måste kännas mycket jobbigt. Jag finns vid din sida och håller dig under armen så du orkar gå framåt de här dagarna. Kramar...

Maggan sa...

Hej Elisabeth,
Jag vet att man kan bli känslig och sårbar när man "ifrågasätts". Jag var i det läget när jag blev "utbränd". Jag hade dock en mycket förstående människa på FK och det är jag tacksam för.
Hoppas att du får all hjälp och allt stöd du behöver. Kram från Maggan

Anonym sa...

Tänker på dig och sitter jämte dig idag.
Kram Bodil

Ormen sa...

Oj vad jag beundrar dig, ett bamsekliv tar du nu och vi hejar på allt vi kan.

Jättekramar o varma tankar

vildros sa...

hej


du vet ju att jag gjort en sån utredning...om du vill kan du gå tillbaka och läsa om den---jag minns särskilt denna dagen som du ska avverka i dag...det var oro och undringar innan men det gick riktigt bra ..och det gör det för dig också...det är jag säker på

b

Isabelle sa...

Är hos dig. Hela tiden.
Stor kram!

Eleonora sa...

Så noga allt nu ska tecknas ned. Du blir verkligen undersökt in i minsta detalj (som Vanheden skulle ha sagt). Klart att det är tröttande. Du gör ju nu ett eldprov och så länge du befinner dig mitt i det känns det ju överallt i hela kroppen för dig. Men när väl allt är klart hoppas jag du ska få bli tacksam över att du tog "språnget" och att du ska få se en ljusare framtid.

Jag är med dig vännen - varmaste kramen

fideli sa...

kikar in här och tänker på dig. Ta dina steg i lugn takt så hjärtat hinner med. Kram/fideli

Elzie sa...

Usch ja. Den där försäkringskassan kan man inte annat än bli trött på. Inte nog med att folk mår dåligt, de ska behöva känna sig ändå värre efter deras "attacker". Jag hoppas det gick bra med psyk testet idag.
Förstår mycket väl om inte du förstod frågorna i det formuläret. Är väl knappt att de själva gör det.
Ha det så gott.
Kram Elzie

Anonym sa...

Åh fy...3,5 timme med en psykolog... Själv tycker jag att det är svårt att prata om allt och hur upp-o-ner vänt allt är/blivit. Den enda som förstår vad man menar är ju syster, som är i exakt samma situation med vår pappa.
Hoppas att du får ut någonting vettigt av maratonsamtalet med psykologen!! Kram

Samtal från min trädgård sa...

Kom till dig ifrån Annela, tänker återkomma och läsa. Jag skickar all energi, som jag kan uppbåda och i övrigt: ta det som det kommer, ingen blir klok på FK, men positivt med en utredning.

Anonym sa...

Utredningar är krävande, men också positiva. Det kan ge dig kraft, även om du inte känner så nu. De kan ge dem insikt, även om det inte verkar så.
Du jobbar på bra, och klart att du bllir trött. Håller alla tummar för att allt går så bra det bara kan. Du fixar mer än du tror!
KRAM

Annela sa...

Det var jag som var inloggad som Tummelisa. Jag sköter om hennes blogg också (ifall du undrade)