onsdag 6 april 2011

Det är så här vi gör nu...

... både Carolina och jag. I varje medveten minut av dygnet nu, när allting utanför är så svårt att hantera, så finns räddningen här innanför "i vår lilla bubbla"!
Gör bakelser tillsammans... gör fint här hemma tillsammans... ser bra filmer tillsammans... och allt enligt Kajsa Warg-metoden "man tager vad man haver".


Vi pratar inte om det svåra så mycket... som genom en tyst överenskommelse... för då skulle vi gå under båda två. Bokstavligen. Vi pratar istället om... ja, vi pratar nog mest om det en 20-åring behöver ha i huvudet nu... så som mode... praktik och skola... inredning... drömmar.. och framför allt drömmarna om Stockholm.


Kanske låter det enkelt? Det är det inte. Men jag är ju mamma först och främst... och vi måste överleva hur det än blir. Med både det ena och det andra...


..........


Mamma ligger på Hjärtintensiven sedan igår natt. Hennes njurar producerar ingen urin, på grund av den hjärtsvikt hon har, och det låga blodtrycket. De har heller inte lyckats få upp trycket nämvärt. "Hon är väldigt sjuk" sa sköterskan på HIA idag, när jag ringde upp och frågade hur det var. Men hon är vid medvetande, om än mycket trött. Men orden "Stabilt, men skört" så berättade hon också om läget. De sa samma sak ikväll, när jag ringde upp och frågade... men berättade också att hon hade kunnat stå en kort stund bredvid sängen. Det var positivt iallafall.. och nu kämpar de på med att försöka få hennes njurar att börja fungera igen... annars blir det dialys.


Å pappa... lilla tuffa pappa... han är där mest hela tiden nu. Jag pratade med honom ikväll... och han hördes glad ändå... då min lillbror F var där och fikade hos honom.

3 kommentarer:

Ewa sa...

Hittar inga ord...men jag tänker på Er

Massor av kramar till
Dej och Carolina
från
Ewa

annika sa...

Du gör alldeles rätt, ledighet från att vara mamma existerar inte - speciellt inte när livet runtomkring innehåller så mycket oro,sorg och smärta. Å då kan det vara gott att veta att mitt allt det finns en mamma med vilken det är okej att även prata annat, för sorgen och smärtan behöver ibland få vara ordlös och inte alltid stå främst.

Ruta Ett sa...

Jag tänker på er!
kraaaaaaaaamar