Ett tandläkarbesök...

... är väl ingen stor sak att skriva om. Egentligen. Om det hade varit i livet före...
Men nu är det ju inte så.

Idag åkte jag färdtjänst med SE till tandläkaren....

I taxin tänkte jag: " här sitter vi... jag och han... jag här framme, och han där bak... och vi åker färdtjänst... färdtjänst!"
Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara känslan just då... overkligt vemodigt sorglig... inte var det så här jag hade tänkt det... att åka färdtjänst för att komma till tandläkaren... inte nu.

Men det gick bra hos tandläkaren... än om han nu inte kom ihåg mitt namn när tandläkaren frågade vad "frugan" hette. Han kom heller inte ihåg att han nästan aldrig har haft några hål i sina tänder... bara tandsten. Men han visste att han bodde i Umeå....

Lagningen av den trasiga framtanden gick utan problem... och det var en mycket bra tandläkare. Hon pratade med SE hela tiden och berättade vad hon skulle göra... och jag visste ju också att det är många från boende från Sjöjungfrun som får åka dit.

Nu har masken åkt av.... jag orkar inte skriva mer. Det tog nästan hela dagen... jag är trött. Glad för att jag fått krama om honom och vara honom nära...
Ledsen för samma sak...
Och vill inte skriva mer...