... är ett starkt vapen.
Carolina och jag pratade om det imorse... och jag stod och tänkte på det nu när jag diskade. Det är det starkaste vapen vi kan välja att ta till när det går som tyngst.
Så:
Idag är jag tacksam för att jag kunde hoppa (nåja, inte hoppa kanske..) ur sängen på mina egna ben imorse. Många kan inte det.
Idag är jag tacksam för att jag har Carolina. Att hon finns, och att hon är den hon är...
Idag är jag tacksam för att jag kunde torka mig själv när jag hade duschat. Min mamma får inte det längre, då de sagt till henne att det är en alldeles för stor belastning på hennes hjärta nu.
Idag är jag tacksam för att jag kan vara fullständigt trygg med att Sven-Erik fick komma till ett så bra demensboende. Många får inte det. Ett boende där jag vet att de tar hand om honom på bästa bästa sätt. Nu när han "sitter därför mest"...
Idag är jag tacksam för att jag kunde prata med mamma igår kväll. Fast hon låter inte så pigg..
Idag är jag tacksam för lingonsyltburken som vi fick av pappa när vi var dit i söndags... gröten blev mycket godare.
Idag är jag tacksam för att jag inte har tandvärk.
Idag är jag tacksam för att jag har en liten fin lägenhet, där jag har en liten Pontus P som ligger i fåtöljen och snarkar.
Idag är jag tacksam för att jag fortfarande kan se texten på teven... suddigt, men ändå.
Idag är jag tacksam för att jag kommer på hur mycket jag har som jag kan vara tacksam över. Solen... gå på RK... gnola till disken... tända nytt ljus... koka mer kaffe... och så. Man får liksom bara tvinga sig lite i såna här tider...
Det är också ett av de vackraste ord jag vet... och jag försöker hålla hårt i det nu. Idag. Imorgon vet jag ingenting om...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Oh jag ska försöka ta efter dig och bli lite mer tacksam!
Tack för att du påminde! Önskar dig allt gott!
Marie
Jag är tacksam att jag en gång hittade din blogg. Utan den skulle min värld vara fattigare.
Bamsekramar
Så fint du skriver....och jag blev påmind om min tacksamhetsbok som jag skrev i varje dag för massor av år sedan.
Hade sorg och var själv sjuk och då började jag skriva ner några " tacksamheter" varje dag för att orka..
Vilken styrka det kan ge...mitt i allt!
Kära Elisabeth tack för att du påminner....
Allt gott önskar jag dej,
Kram Kia
mARIE: Tack till dig, Marie! Vänliga ord som ges landar hos dem som får dem som värmande tacksamhet. Önskar dig också allt gott! Varm kram...
rUTA ETT: Underbara du, som genom dina ord får mig att känna mig rik... då jag så sällan har så mycket att ge nu. Tack snälla snälla... Varm kram..
kIA: Tack snälla snälla du! Å vilket bra tips - en tacksamhetsbok!! Det ska jag ta med mig... för visst är det lite svårare att se hur mycket man ändå har att vara tacksam för när det går lite tungt. Men det är ju då vi behöver det som bäst... ett kraftfullt vapen av tacksamhet. Kära du, var rädd om dig! Varm kram..
Till alla:
"Väl den gyllne regeln minns,
att värdera vad som finns,
och inte vad som fattas!"
Ett citat som jag har burit med mig i många år... fast jag minns dåligt ibland!
Varje ny dag är en tacksamhet..tack min starka vän att du finns med all alla dina varma kloka rader. Åh vilken vacker fin ros, från en lika vacker dotter. Önskar er båda en fin dag, var rädda om er. Varma styrkekramar.
mARJATTA: Tack, min vän! Inte vet jag om jag är så särskilt klok, men man kanske hittar lite nya vägar att se på livet när man går igenom någe svårt? Du vet.
Tack för dina ord om rosen, jag vet att hon blev glad för dem! Tack snälla... Varm kram..
Skicka en kommentar