Tjej och mamma på snart 50 år...
Min man fick i november 2005 diagnosen Alzheimers med stora frontallobsskador!Han var då 49 år. Jag var hemma med honom fram till den 22 januari 2008, som var dagen då han lades in på geriatriken (om det kan du läsa här: http://himlastigen.blogspot.com/2008/01/jag-skriver.html ) Sen kom han inte hem mer.. och idag så befinner han sig på ett särskilt boende för dementa. Så just nu rör sig min blogg om den kaosartade vardag vi lever i! Hur vi försöker hitta ett nytt sätt att leva, i detta väntrum...
Men jag skriver om annat också... sådant som är viktigt, och som berör mig på något sätt. Både viktigt, och oviktigt... tokigt, och otokigt. Som livet också ska levas...
6 kommentarer:
Goaste vännen min...
Krraaaaaaam
Han är verkligen fin din SE ! Kram Nalle
Vad fin han är din SE! Han ser så glad ut! Hoppas ni haft en bra dag.
Många kramar från Bodil
En fin bild du fått på S-E.
Kramar till dig från mig
Så gullig han är din man.
Kramar till er båda från Nicoline
Vilken snygging!
Skicka en kommentar