Tjej och mamma på snart 50 år...
Min man fick i november 2005 diagnosen Alzheimers med stora frontallobsskador!Han var då 49 år. Jag var hemma med honom fram till den 22 januari 2008, som var dagen då han lades in på geriatriken (om det kan du läsa här: http://himlastigen.blogspot.com/2008/01/jag-skriver.html ) Sen kom han inte hem mer.. och idag så befinner han sig på ett särskilt boende för dementa. Så just nu rör sig min blogg om den kaosartade vardag vi lever i! Hur vi försöker hitta ett nytt sätt att leva, i detta väntrum...
Men jag skriver om annat också... sådant som är viktigt, och som berör mig på något sätt. Både viktigt, och oviktigt... tokigt, och otokigt. Som livet också ska levas...
5 kommentarer:
Sköna bilder,
Jag hoppas att jag inte glömmer kameran när nu Tobias och jag ska på semester till Bulgarien.
Kram
Så härligt ni verkar ha det! Jag vill bara skicka en jättekram till er båda. Nu tar jag semester paus från bloggandet...om jag kan ;)).
Härligt! Å jag längtar till ledigheten..KRAM på dig
Åh vad härligt det ser ut där !
Tänker på er och hoppas att ni kan känna lite glädje och att ni kan ta tillvara tillvaron där.
Kramar Nalle
En sann fiskare lägger ju på lite på storleken på fisken i alla fall. Hihi, härligt foto.
//Enastående mamma
Skicka en kommentar