... kan vara mycket.
Det kan göra hela skillnaden mellan att "det går nog det här" och "nej, nu lägger jag ner alltihopa".
Det kan vara att gå ner på stan i det soliga höstvädret, och köpa hundbajspåsar.
Det kan vara att bara bestämma sig för att fika på bibliotekscaféet.
Det kan vara att få ett välkommet besök av Carolinas kusin Sofie.
Det kan vara att få gråta och skratta över ett paket av omtanke som skickats från en vän.
Så... det kan vara mycket. Ett djupt andetag.Så var det idag.
.........
Fast det började tungt... andetaget, som jag hade bestämt mig för att dra idag. En del av mig ville krypa ner under täcket igen, strunta i alla goda föresatser, och bara, som jag skrev, "lägga ner alltihopa". Det hade varit så lätt... orken och glädjen fanns bara inte där!
Men då... och jag vet egentligen inte var det kom ifrån... så fanns den där... viljan. Viljan att vilja orka... viljan att ta sig i kragen... viljan att gå framåt. Å än fast hela jag protesterade... så fanns den bara där.
Så efter den segaste, och motigaste promenaden ner på stan... så vände det djupa andetaget alltmer... och ikväll drar jag ett djupt andetag och tänker: "det går nog det här"!
Det går nog det här...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
16 kommentarer:
Det går. Klart att det går. Jag är helt säker på att ni fixar det även om vissa stunder är tyngre och motigare än andra.
Kul med kusinbesök!
Kramar.
Jag tror också att "det går nog det här" som The Beatles sjunger "with a little help from my friends", och känn att du och C. har många vänner i cyberrymden som vill försöka hjälpa och stödja och trösta och krama.
Här finns t.ex. en...
som skickar gonattkramar...
Ja! Det går nog det här! Så bra sagt. Kramar till dig från Sörmland
Nu har jag varit bortrest igen men har läst ikapp i din blogg. Jag blir både glad och ledsen och vemodig när jag läser. Klart det är jobbigt för dig att åka och hälsa på SE så ofta som du gör. Allt rivs ju upp på nytt då och du får alla tankar och undringar.
Men nu ser jag att du fått vilja på ett annat sätt. Hoppas det håller i sig. Viljan att ta hand om dig själv Elisabeth! Du är så viktig för så många! Vilken busgullig vovve Pontus P är!! Vilken lycka att du har en så trofast vapendragare. Sköt om dig på allra bästa sättet. Kram kram
Det går! Jag lovar!
Och djupa andetag är supernyttiga och viktiga. Så fortsätt med dem. Ett andetag i taget. Det går!!
Fredagskramar!
Japp Elisabeth, det går bra! Jag vet det.
Sänder mer sol och en stor varm kram. Plus en önskan om en trevlig helg!
Jag skulle vilja möta upp dig för en promenad. Sitta med dig på bibliotekscafét. (Smita in och se min bok stå där i hyllan) Låta dig prata om det som just där och just då känns viktigt att få prata om. Jag tänker på dig! Kramar...
Elisabeth, det kommer att gå. Och det kommer att gå bra.
Viljan är stark och den kommer föra dig vidare och framåt.
Kramar från Nalle
Jag tyckte det var så fint i ditt förra inlägg när han sa å jag dig. Vilken underbar kärleksförklaring.
Hoppas att helgen blir bra.
Kram Elzie
Det går, kanske inte så självklart men det går. Jag är helt säker och du vet det med, innerst inne. Kram
Visst klarar du det här! Om inte annat för att du måste, vad är alternativet? Du betyder väldigt mycket för många människor, för Carolina, för Pontus P, det är jag säker på.
Jag hörde häromdagen en man som mött en svår motgång och när det undrades hur han orkade sa han bara: "Det finns ingenting annat att göra än att bryta ihop och komma igen".
Jag önskar dig en riktigt skön helg och hoppas att du känner att jag tänker på dig, på er, dagligen.
Många varma kramar!
/Ingrid
En stoooort och varm kram till dig! Och det kommer att gå, men det måste få ta sin tid. Det är viktigt att kunna bearbeta sin djupa sorg och jag hoppas att du kontinuerligt får samtala med en klok person som också förstår vad du/ni går igenom.
Tittar in och önskar en trevlig helg till dig och Carolina. Kram kram
Hei!
Jeg har fulgt din blog noen uker-og jeg synes du skriver så bra.
Du hjelper garantert andre som er i samme situasjon.
Klart det går! En dag om gangen.
Du virker som en sterk kvinne.
Ønsker deg en flott helg.
Tone
Det går Elisabeth, det går!
Varma kramar!
Visst går det om än så sakta men det går framåt.
Ni har klarat av så mycket redan och jag förstår att det måste kännas tungt......
Önskar er en skön söndag
Kramkram
Skicka en kommentar