Tjej och mamma på snart 50 år...
Min man fick i november 2005 diagnosen Alzheimers med stora frontallobsskador!Han var då 49 år. Jag var hemma med honom fram till den 22 januari 2008, som var dagen då han lades in på geriatriken (om det kan du läsa här: http://himlastigen.blogspot.com/2008/01/jag-skriver.html ) Sen kom han inte hem mer.. och idag så befinner han sig på ett särskilt boende för dementa. Så just nu rör sig min blogg om den kaosartade vardag vi lever i! Hur vi försöker hitta ett nytt sätt att leva, i detta väntrum...
Men jag skriver om annat också... sådant som är viktigt, och som berör mig på något sätt. Både viktigt, och oviktigt... tokigt, och otokigt. Som livet också ska levas...
7 kommentarer:
Med tårar i ögenonen tittar jag på dina underbara bilder och känner med dig.
Kramar Bodil
Härliga bilder ! Vilken vacker sjö ni är vid. Klar fin färg.Stilla och soligt. Och musik ! Så underbart:) Kram Nalle
Så fina bilder :) och så ni njuter, och SE också :) härligt..Varm höstkram!
Underbara bilder! Men kan förstå hur det känns...
För på bilderna så ser det ju precis ut som förr...
Varma kramar till dig vännen
Vilka fina bilder! Stora omtankeskramar till dig min vän.
Härligt väder och vilket fint ställe! Och lillvovven ser sååå nöjd ut :)
Kramar!
Jag tror att ni njuter alla tre. Stora kramar...
Skicka en kommentar