... å mamma vill prova att gå lite i korridoren. Men hon tycker det är fruktansvärt jobbigt, säger hon... o efter en liten kort promenad så får hon nu syrgas.
Du är rätt så lik din mamma ser jag nu. Ögonen liksom... Skönt att hon ändå orkar stå och gå lite, det ger ju lite självkänsla iallafall. Kramar till er alla!
Tjej och mamma på snart 50 år...
Min man fick i november 2005 diagnosen Alzheimers med stora frontallobsskador!Han var då 49 år. Jag var hemma med honom fram till den 22 januari 2008, som var dagen då han lades in på geriatriken (om det kan du läsa här: http://himlastigen.blogspot.com/2008/01/jag-skriver.html ) Sen kom han inte hem mer.. och idag så befinner han sig på ett särskilt boende för dementa. Så just nu rör sig min blogg om den kaosartade vardag vi lever i! Hur vi försöker hitta ett nytt sätt att leva, i detta väntrum...
Men jag skriver om annat också... sådant som är viktigt, och som berör mig på något sätt. Både viktigt, och oviktigt... tokigt, och otokigt. Som livet också ska levas...
2 kommentarer:
Du är rätt så lik din mamma ser jag nu. Ögonen liksom... Skönt att hon ändå orkar stå och gå lite, det ger ju lite självkänsla iallafall. Kramar till er alla!
Jag tänker på dig varje dag. Hoppas att din mamma blir lite piggare. Tur att du har din dotter och din syster. Sköt om dig. Kram Kram!
Skicka en kommentar