... jag gjort i mitt liv. Även om vissa delar varit helt nödvändiga.
En bra lugn helg ändå... Carolina och jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En dagbok för livet
Min mailadress
Om mig
- Elisabeth
- Tjej och mamma på snart 50 år... Min man fick i november 2005 diagnosen Alzheimers med stora frontallobsskador!Han var då 49 år. Jag var hemma med honom fram till den 22 januari 2008, som var dagen då han lades in på geriatriken (om det kan du läsa här: http://himlastigen.blogspot.com/2008/01/jag-skriver.html ) Sen kom han inte hem mer.. och idag så befinner han sig på ett särskilt boende för dementa. Så just nu rör sig min blogg om den kaosartade vardag vi lever i! Hur vi försöker hitta ett nytt sätt att leva, i detta väntrum... Men jag skriver om annat också... sådant som är viktigt, och som berör mig på något sätt. Både viktigt, och oviktigt... tokigt, och otokigt. Som livet också ska levas...
Byggstenar i mitt liv
- Små och stora tänk (41)
- Talar till mitt hjärta (91)
Bloggarkiv
-
▼
2012
(336)
-
▼
september
(22)
- Men glädjen....
- Just nu ville jag skriva om sorg...
- På en hundpromenad...
- 8 bitar godis...
- Inläggets rubrik...
- För vissa människor...
- Att vara modig och stark...
- Sent igår kväll...
- Jul med Ernst...
- Mina dagar...
- Astrid skriver om 'pys i själen'...
- Vi har redan planerat...
- Varmt ljus på kall höstbild...
- Vi har...
- Liv x 2...
- Ingenting...
- Det här är nog det svåraste...
- Minnen när man sitter på youtube...
- Ett vackert hjärta...
- ... och nu ringde neurologöverläkaren.
- Jag har pratat med ortopedläkaren ikväll...
- Idag är det två månader sen...
-
▼
september
(22)
Mina länkar
- ALZHEIMERFONDEN
- Belenas hem på nätet
- Bloggblad
- Christina
- Det stora i det lilla
- Di The Queen
- Essemias värld
- Hallongränd 4
- Hjärtebarnsmamma
- Kicki
- Lantluft
- Maggans blogg
- Marskatten
- Min dotters blogg...
- Musikanta
- Nina
- Plommenad
- Ruta Ett
- Tokiga tankar / allvarliga funderingar
- Trollmor
- Trolltyg och Änglaströssel
- Tussegumman
- chaos
- gnällspikar och livsflanörer
- isa bloggar
- the adventure for life
- ullamonas blogg
2 kommentarer:
Det är alltid Carolina och du. Ni mot världen och jag önskar att det inte behövde vara så.
Tänker på er.
kram Karina
hIMMEL OCH PLÄTTAR: Precis så är det - bokstavligen. Alltid Carolina och jag nu. Svårt, men nödvändigt! Jag önskar väl också att det inte hade behövt vara så, men man kan aldrig förändra andra, bara sig själv. Tack snälla du, för din omtanke.. Varm kram..
Skicka en kommentar