De har lagt in honom för observation.
Vi pratar om stelhet och förmodat blodtrycksfall.
Han vill veta om Sven-Erik... jag berättar så mycket jag kan.
Han vill veta om utifall att "livsuppehållande åtgärdet"... jag säger nej till det. Förklarar mitt beslut.Han förstår... och "ja, han är ju mycket svårt sjuk" säger han.
De ska ge honom näringsdropp... och antibiotika om det skulle behövas.
En fin läkare... han också.
Jag får ringa när jag vill...
Jag har berättat för Carolina. Mellan orden så andas jag in övertygelsen om
att han är "hemma" imorgon igen.
Det blir en lång natt...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Du får inte ha dåligt samvete för att du inte kan vara där fysiskt. Du är ju med honom hela tiden ändå i tanken. Man kan inte räcka till för alla och det är viktigt att ni två tar hand om varandra nu, när det blev så svårt utan förvarning.
Försök att vila så mycket det går och inte oroa er i förväg...
Bamsekramar...
Jag förstår att du kommer att sova dåligt i natt, om jag kunde lindra så skulle jag göra det. Jag kan bara sända dig en varm tanke och hoppas att du orkar.
Kram Karina
Många varma tankar till dig och Carolina kommer här.................
Alla mina tankar kommer att vara hos dig hela helgen.
rUTA ETT: Tack, min kloka vän! Du har så rätt.. han är med mig i varje andetag. Men vi vet ju, både Carolina och jag, att vi närmar oss det oundvikliga, och någonstans vill jag hitta styrkan att finnas där då. Varm kram..
hIMMEL OCH PLÄTTAR: Tack, min vän! En varm tanke bär mer än många tror.. tack snälla! Sen brukar jag säga att jag inte är "gjord borta söckre", så det är klart att jag orkar... helt enkelt för att jag måste. Varm kram..
aNONYM: Tack! Din omtänksamhet värmer.. och ger styrka. Varm kram..
cHRISTEL: Tack, snälla du! Ja, än om jag varje dag försöker låtsas att det iallafall inte har blivit sämre med honom, bara för att överleva, så vet jag ju... och tiden blir kortare och kortare. Varm kram..
Skicka en kommentar