mARIA: Tack snälla... jo, den där bubblan kändes nästan lite magisk! Som om den kom med en hälsning... Du skriver att du fått silikonolja inopererat... låter både hemskt och farligt?! Kram..
Tjej och mamma på snart 50 år...
Min man fick i november 2005 diagnosen Alzheimers med stora frontallobsskador!Han var då 49 år. Jag var hemma med honom fram till den 22 januari 2008, som var dagen då han lades in på geriatriken (om det kan du läsa här: http://himlastigen.blogspot.com/2008/01/jag-skriver.html ) Sen kom han inte hem mer.. och idag så befinner han sig på ett särskilt boende för dementa. Så just nu rör sig min blogg om den kaosartade vardag vi lever i! Hur vi försöker hitta ett nytt sätt att leva, i detta väntrum...
Men jag skriver om annat också... sådant som är viktigt, och som berör mig på något sätt. Både viktigt, och oviktigt... tokigt, och otokigt. Som livet också ska levas...
6 kommentarer:
Vilker bild och ljus.
Ha det gott
Kram
Kram på sig!
Så fin bild, den inger hopp!
Kramar
cHRISTINA: Ja, det var nästan som om det var en hälsning någonstans ifrån... kram..
nINA: Kram till dig med...
uLLAMONA: Ja, precis så kände jag det lite också.. tack! Kram..
Vilken fin bild med ljusbubblan!
Ser sådana ljusbubblor i mitt skadade öga ibland..har fått silikonolja inopererat,så jag ser många olika ljusfenomen.
Kram Maria
mARIA: Tack snälla... jo, den där bubblan kändes nästan lite magisk! Som om den kom med en hälsning...
Du skriver att du fått silikonolja inopererat... låter både hemskt och farligt?! Kram..
Skicka en kommentar