tisdag 20 oktober 2009

Finna ord...





FINNA ORD Vad säger man till någon som förlorat en älskad? När bör man över huvud taget säga något? Kan man göra något? Sällan känner man sig så hjälplös som inför en människa som drabbats av sorg.


Sorgen har ingen tidtabell. Ingen regelbok. Den kan vara märkligt frånvarande hos den som förlorat allt och den kan lysa som ett blödande sår hos den som inte hör till de hårdast drabbade. Den kan frysa inne i ett år för att plötsligt slå ut med full kraft när man som minst väntar det. Den kan växa långsamt och den kan komma och gå.
I månadsmagasinet Leva har författaren Lena Katarina Swanberg samlat några råd och tankar för alla oss som vill vara stöd och medmänniskor. Men ett enda tycker hon sammanfattar det viktigaste:
– Flytta fokus. Det är faktiskt inte du som har ett problem. Det är inte du som behöver hjälp. Flytta fokus. Vänd på frågorna. Tänk mindre på om du själv gör bort dig eller inte och tänk mer på den som sörjer.

Sorg som blir vrede
Sorgen kan vara oberäknelig och utan sans och vett, den kan vara tyst och kall, eller brinna med en eld som förgör allt i sin väg, men den kan också klä sig i vredens taggiga rustning.
– Vreden är en del av sorgeprocessen, berättar Ann Lagerström, organisationskonsult och medarbetare i Leva. För den som orkar med sig själv kan vreden över det oacceptabla vändas till målinriktad handlingskraft – politik, aktivism, stödföreningar. Den heliga vreden, den som berör hela världen – svälten, krigen, knarket, utarmningen, miljökatastroferna.
Hon berättar om två varianter – den egocentrerade och den egolösa.Den första är ett slags överföring. Istället för att bearbeta mina egna erfarenheter och upplevelser riktar jag min vrede och uppmärksamhet mot det som drabbat andra. Jag blir orealistiskt arg och en dålig strateg. Den andra formen är en kraft de människor får som försonat sig med sitt eget liv. De behöver inte längre använda sin energi på sig själva – de riktar den mot världen. De ser, känner sorg och vrede, men är realister. De gör det de kan, utan att slitas sönder av allt som inte blir gjort.

Den som drar sig undan
Vi är bra på att visa hänsyn. Så bra att vi lämnar den sörjande i tystnad alldeles för länge. Dra dig inte för att ringa. Även till den som drar sig undan och verkar söka tystnad. Om man inte vill svara kan man låta bli. Om du inte vill ringa, skicka ett kort. Och kom ihåg att sorgen kan vara högst levande för den drabbade långt efter att du själv har börjat glömma. Fortsätt att höra av dig lång tid framåt.

Den skrämmande sorgen
Det är väldigt vanligt och alldeles mänskligt att känna rädsla inför en annans sorg. Att känna lättnad när ingen svarar då man pliktskyldigast ringer. Att kanske inte ens lyckas slå numret. Men man kan alltid göra något. Skicka åtminstone ett kort. Men vad ska man skriva, undrar du? Skriv vad du kan, men mena det. ”Jag tänker på dig” är ju i de allra flesta fall nog så sant och alldeles fullt tillräckligt om du inte får orden att räcka till.
–Ett är säkert mitt i kaos, säger Lena Katarina Swanberg, och det är att den som hör av sig på något sätt, gör rätt. Det finns telefonsvarare. Den som inte orkar svara precis när du ringer, kommer i alla fall att höra din röst.

Det finns ingen normal sorg
Det är deras sorg, inte din. Utsidan visar inte alltid vad som pågår på insidan. Ett oberört yttre kan dölja en söndertrasad själ, en söndergråten utsida kan vara på god väg till inre läkning. Du vet inte. Och du har ingen rätt att döma eller bedöma.Den som har sorg kan bete sig märkligt, vara impulsiv, otrevlig, klumpig och tankspridd. Det kan behövas både praktisk hjälp och lite vänlig vägvisning. Kanske mår din vän eller kollega också bra av att få kontakt med professionell hjälp. Men oftast är det varken de rätta råden eller de rätta orden som behövs:
– Det bästa, och ofta det enda, man kan göra som vän eller anhörig är att erbjuda sin närvaro, säger Levas Lena Katarina Swanberg. Normalitet och liv. En middag, en säng, en promenad, en pratstund.

Vad du kan göra

Hämta ett glas vatten, räck över ett paket näsdukar.
Ställ en blomma på den sörjandes bord.
Hjälp till med praktiska saker.
Skicka ett kort. Skriv att du tänker på din vän.
Lägg en bok i vännens brevlåda.
Hör av dig. För den som inte orkar svara när du ringer finns telefonsvarare.
Ställ frågor, kom inte med påståenden.
Låt den sörjande bestämma vad hon vill ha av dig. En kram, en kopp kaffe eller bara ett leende?
Erbjud din närvaro. Normalitet och liv.

Vad du inte bör göra

Säga ”Det var bäst som skedde” eller ”Ta dig i kragen”.
Lova inte att ringa klockan tio om du inte tänker göra det. För den som sörjer är tiden i olag och tillvaron i upplösning.
Säg inte att du vet hur det känns. Det vet du inte. Och det här handlar inte om hur du känner eller vad du vet.
Smit inte undan och göm dig. Undvik inte den sörjande.
Döm inte. Bedöm inte. Och beröm inte den som gråter. Gråt är en del av läkningen, men det finns ingen anledning att värdera tårarna.

Av Catharina Hansson/Leva

En viktig artikel om sorg. Jag tyckte den var viktig på många sätt.. och tillsammans så kan vi alla hjälpas åt att låta sorg få ljus.
För mig är sorg inget tillstånd, det är en känsla som jag måste lära mig att leva med.

7 kommentarer:

bollebygdsbo sa...

Sorgen ser olika ut för alla människor.
Det finns lika många olika sätt att känna sorg som det finns människor.

Kram

trollmor sa...

En sorg är för evig. Vi pratade igår om min bror hemma hos mina föräldrar och hör att sorgen är fortfarande tung trots att det är över 15 år sedan han dog.
Sedan när det kommer över en saknaden av en älskad person så går det inte att värja sig.
Tror faktiskt jag tänker på min bror varje dag.Vi var ju så thigta.
Kramilikram på dig
ewa

Pärlan sa...

Mycket tänkvärda ord och vi tar sorgen så olika.
Men att bara finnas vid den sörjandes sida utan ord kan lindra.
Något som vi bör tänka på.
Sen.....
Jag bara älskar ditt inlägg,Han kom på motorcykel, kan riktigt se er framför mig, så kära och lyckliga, känner det riktigt i dina ord.

Min goa vän, villket helvete det måste vara för dig, du har ju sorg varje dag och du måste känna en enorm förlust Elisabeth.

Tänk att du orkar?

Kan inte i min vildaste fantasi förstå hur hemskt det måste vara att varje dag påminnas om att den man älskar inte finns fast han egentligen finns.

Jag önskar dig allt gott min vän och skickar upp en kram till dig och Carolina.

Kramkram

Vida sa...

Oerhört bra skrivet, läste artikeln och tyckte om den men du gjorde den tydligare på nåt vis! Klart du också ska få åka till Havaji, det borde vara varje människas rättighet.

/Liv

Eleonora sa...

Ser att Bollebygdsbo har svarat just vad jag tänkte, så där kan jag verkligen instämma.
Kramisar

Tina sa...

Hej vännen!
Mycket bra inlägg!! Jag har oxå skrivit om sorg i ett av de äldre inläggen. Tycker att sorg är en STOR sak!
Sänder dig en stor KRAM
Tina

fideli sa...

Sanna ord som många borde ta till sig. Jag lånar dom och lägger dom hos mig och så lämnar jag en kram till dig du kämpande som delar mina ord.../fideli