En måndagmorgon...

i mars. Sitter i soffan, har hostat mig vaken halva natten. Carolina har gått på morgonpromenad med herr Pontus P.... och snön faller.

Kanske är det just därför hjärnan går för högtryck? Mina tankar vill inte alls ligga utslagna i en soffa utan att kunna omsättas i någon slags praktisk handling.. inte nu. Det finns så mycket annat att göra... så det kanske är därför tänket känns gå lite djupare djupare nu... så här på måndagsmorgonen.

..........

Det finns lika många sätt att visa känslor på som det finns människor... och inget av dem kan sägas vara rätt eller fel! Så länge det är ärligt... Känslor är individuella och uttrycks genom de personer vi är... eller ibland som de personer vi fostrats att vara.
En känsla kan heller inte graderas av någon annan... oavsett hur jag förmedlar den till världen utanför.
Jag kan till exempel inte veta hur ledsen du är, enbart genom att se på ditt sätt att uttrycka dig!


Sorg är en känsla... oftast en mycket stark sådan. Vi har alla, även där, ett eget sätt att uttrycka denna känsla när den drabbar oss. En del blir tysta och drar sig undan, en del bara gråter, skriker, förbannar, en del låtsas inte om den... tar till sin ilska, frustration.... ja, det finns tusen olika sätt, och kombinationer att uttrycka en sorg.... och genom att förstå det så kan jag se en bit längre.
Jag kan då till exempel förstå att du känner sorg, fast du kanske uttrycker den helt annorlunda än jag skulle ha gjort.



Vad jag menar är, att vi alla är olika... vi har alla våra olika sätt att uttrycka våra känslor på... och det finns inget bättre eller sämre sätt att visa känslor på... men förstår vi det här, så tror jag att vi kan hjälpa varandra på ett bättre sätt! Se människor med lite andra ögon...