... promenaderna. Viktiga. Både för mig och för honom...
Mina tankar... alla de tusen frågorna utan svar, alla funderingar om livet och döden, om svek och ensamhet, om gråt och skratt, om telefonsamtal till SE och svärmor, om kärlek och hat... om ja, allt som bara får plats på en hundpromenad. Tankar utan början och slut... ibland går det bra, ibland inte! Idag gick det nog inte så bra att lämna tänket kvar där ute i parken...
För det blev en så tung förmiddag för både mig och Carolina. Jag vet inte riktigt hur det började... mer än att både jag och Carolina grät. Mest jag... sorgligt nog. Det är väl bara så det är nu... vi saknar ju. Från ett liv med trygghet, kärlek, pappa, HAN.... så står vi här nu. Utan honom... fast ändå med honom. Man vill bara ge upp... alltihopa... gå iväg... smälla igen dörren... aldrig vända sig om igen. Inte mer nu... tänker man. Man vill inte vara stark i den stunden... man vill inte orka någe mer... men sen så, hur det än är.... så drar man ett djupt andetag, och man känner den där lilla bräckliga känslan av styrka och ork som finns där ändå.
Visst klarar vi det här, Carolina! "Jajje-box", det gör vi!
Sen tog jag Pontus P med mig på promenad upp till mamma och pappa ... de bjöd på smörgåstårta och jordgubbstårta från gårdagens födelsedagskalas. Jag lovade mamma att komma med en present senare...
Carolina blev bjuden på fika på stan av en kompis. Tack kompis... det behövde hon verkligen!
Jag gick och handlade lite...
Carolinas kompis O kom förbi en stund. Tack du också..!!
Carolina bjöd på soppa idag... gott.
Sen dippade både jag och Carolina i varsitt rum... två timmar! Vi behövde det...!
Nu är natten sen... och jag ska försöka hitta ro... och gå och sova. Men först...
Till er alla därute:
Så tänker jag mig en dag i framtiden... Om jag för ett enda ögonblick tror att "ensam är stark", då är jag illa ute, och det blir svårt att klara alla de påfrestningar livet utsätter oss för. Vi använder vår blogg på olika sätt, och för olika syften - men ett är säkert: bara genom ett enda ord som du skrev eller läste kan du ha förändrat livet - antingen för dig själv eller för någon annan! Vi har alla fått en skimrande möjlighet....!
Tack för att ni finns...
15 kommentarer:
TAck för att du skriver tack för att du finns, håller om dig hårt hårt och önskar dig en dag med massor av ljus och glädje!
Ewa
Skickar dej en lång och en varm kram!!!/Kajsa
Tack för att DU finns! Tack för att du delar med dig av dina tankar, upplevelser och erfarenheter! Och tårar... ja, dom behövs dom med. Tårar som kanske kan lätta lite lite på bördan, i alla fall för en stund.
Många varma tankar till dig, vännen! Och som alltid styrkekramar!
Tänker på er...
Kram Elzie
Det gör så ont för er att släppa ut alla dessa sorgens tårar. Men det är ack så viktigt och dessutom bra. Bra i ett längre perspektiv som är svårt för att inte säga omöjligt att se för er just nu. Men ni är starka som klarar av och vågar vara svaga. Det ger mer hopp inför framtiden. Jag önskar jag kunde kram om er båda!!! Tankar och kramar kommer här...
Du, skriver ord och tankar som kunde varit mina, eller som är mina.
Om hur allt kan förändras i ett enda slag och hur ytterst ensam man blir när människor försvinner, de där man trodde skulle finnas.
Ensam är inte stark. Ensam är bara ensam. Jag vet din saknad, jag har den själv även om den inte är på samma sätt och alla de gånger jag varit nära att ge upp flimrar förbi när jag läser dina ord. Ibland är jag fortfarande där men precis som du finner jag ändå någonstans orken att ta ett steg till. Men det är ensamt, det är fasansfullt ensamt.
Jag säger; tack för att du finns och delar med dig av tankar och känslor, vi behöver göra det mycket mer än vad som görs och inte bara för vår egen skull. Det är en kall värld vi lever i och bara vi kan göra den lite varmare/Fideli
Vilken söt vovve...som säkert hjälper till att hela sorgen på sitt sätt.
Hundar är fantastiska på att kunna känna av "sina människor"
Hoppas att ni får en lugn och skön dag.
kramar
anette
Skickar jättevarma kramar till Er alla.
KRAM
Tack Elisabeth, tack för du finns.
Kom ihåg att du är unik, Carolina är unik men tillsammans klarar ni detta svåra.
Varma Kramar Nalle
Tänk att en liten hund kan ha så stor betydelse och ge upphov till tankar - både positiva och negativa - ge tröst och bara vara en vän och acceptera den man är. (Jag hade fått för mig att det var en tax - hur det nu kunde komma sig?). Ibland tror jag att djur förstår... ja inte rationellt, men den energi man skickar ut och då finns de bara där.
Kramar, vännen...
Så söt han är Pontus P...!:-)
Du har så rätt Elisabeth, orden som skrivs såhär i en blogg kan komma att bli så betydelsefulla...
Kram från Eva
Du har all anledning att få lov att gråta floder av sorg och saknad, även tänka destruktiva tankar ibland.
Man måste få lov att tillåta sig vara liten, ensam, övergiven och rädd.
Bara det går att släppa taget om sorgen, andas och ta nya tag emellanåt - så att inte det ledsna tar överhand!
Många kramar!
Hej du tappra kvinna
Det finns en låt med Uno Svenningsson som har en del otroligt fina strofer i sig
Jag har valt ut delar av den. Den är BARA TILL DIG
Livet kan vara mäktigt och stort
det kan vara svart som sot
men dörrar kan öppnas från oväntat håll
som du aldrig trodde fanns
Långsamt stiger din sol
in genom fönstret
någon vill se att du finns
att du stannat kvar
Vad du än gör och vad du än tänker på
var du än finns, berätta hur du mår
det finns alltid någon tro det eller ej
som bara vill lyssna, bara vill finnas för dig
Hey, andas genom mig
andas här med mig
låt solen hitta dig
Spruckna läppar söker tröst
vem ska värma ett fruset bröst
höj din röst mot tystnaden
du är värd varenda sekund
Livet är ständigt på väg i förändring
man behöver inte alltid vara stark
man får finnas ändå
Ta ett steg ut i solen
Låt solen hitta dig
Trycket ökar varje dag
utifrån och inifrån
vi bär varann igenom
...
......
Låten är egentligen min och sambons.
Den stämmer väl in på oss, men jag tänker även på dig när jag läser den så, min vän, du får "låna" den av mig. Stora stora kramar
Gråt du min vän, de där tårarna kan kännas befriande och ge en känsla av inre frid på sitt sätt.
Måste bara tala om att min mamma trillat nu ett par gånger på en kort tid.. känner sig yr i mössan, vet i tusan vad det är, men en dag i sänder. Inget allvarligt hände som tur var, men hon är en envis skit som inte ger upp sina promenader och idag var hon på Sommarro igen. Dit går hon ofta ett äldreboende där alla trivs och träffas som vill prata av sig lite till en kopp kaffe och så är där mycket med underhållning och fester. I morgon är en annan dag:-)
Kramar
att bli jämförd med BA är det största ord som skrivits till mig! Tack Elisabeth, du värmer mig det är stora ord du förmedlar!
Varm kram alltid
Skicka en kommentar